Socialstyrelsen (2022). Statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2021
Lång väntan på akuten för de äldsta
Under covid-19-pandemin minskade antalet besök på landets akutmottagningar. Men 2021 ökade antalet igen och närmade sig antalet besök före pandemin vilket innebär att många får vänta länge på hjälp.
Väntetiderna på landets samtliga akutmottagningar presenteras i Socialstyrelsens rapport Statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2021. Den visar att patienter får vänta lika länge som före pandemin på en läkarbedömning på akutmottagning. Under andra halvan av 2021 började väntetiderna till läkare att öka, det har hållit i sig även under det första halvåret av 2022.
De totala vistelsetiderna på akutmottagningarna har blivit längre för alla oavsett ålder på patienterna, och ligger nu högre än före pandemin.
Patienter som är över 80 år och äldre har haft den längsta vistelsetiden sedan Socialstyrelsen påbörjade insamlingen av data 2016. Den allra längsta vistelsetiden på akuten 2021 hade kvinnor 80 år och äldre vars besök inte ledde till inskrivning. Bland dem pågick hälften av besöken längre än 4 timmar och 47 minuter och var tionde besök längre än 9 timmar och 22 minuter.
– Detta är problematiskt, för samtidigt är det ju de äldsta patienterna som drabbas hårdast av de långa väntetiderna eftersom de är den sköraste patientgruppen, säger Mats Granberg sakkunnig vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Det är stora skillnader mellan regionerna och akutmottagningar i landet. Patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge fick vänta längst under 2021. Där var mediantiden för vistelsen sex timmar och tio minuter. Kortast tid hade Oskarshamns sjukhus med två timmar och 13 minuter.
– Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården. Vi ser att vistelsetiderna med några få undantag har ökat på nästan alla sjukhus i landet över åren. På sjukhus som Karolinska Huddinge och Södersjukhuset har de exempelvis ökat med mer än en och en halv timme jämfört med 4-5 år tidigare, säger Karin Sköldin, statistiker, i pressmeddelandet från Socialstyrelsen.
Den vanligaste diagnosen för de som söker akut sjukvård är frakturer i huvud, nacke och hals. För kvinnor över 80 år är det också vanligt med skador på huvud, hals och extremiteter medan det för män i samma ålder är vanligt med urologidiagnoser.
Relaterat
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…
Kunskapstrappa förebygger hälsorisker
En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, undernäring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den…
Fler nyheter
Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…