Socialstyrelsen (2022). Statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2021

Lång väntan på akuten för de äldsta
Under covid-19-pandemin minskade antalet besök på landets akutmottagningar. Men 2021 ökade antalet igen och närmade sig antalet besök före pandemin vilket innebär att många får vänta länge på hjälp.
Väntetiderna på landets samtliga akutmottagningar presenteras i Socialstyrelsens rapport Statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2021. Den visar att patienter får vänta lika länge som före pandemin på en läkarbedömning på akutmottagning. Under andra halvan av 2021 började väntetiderna till läkare att öka, det har hållit i sig även under det första halvåret av 2022.
De totala vistelsetiderna på akutmottagningarna har blivit längre för alla oavsett ålder på patienterna, och ligger nu högre än före pandemin.
Patienter som är över 80 år och äldre har haft den längsta vistelsetiden sedan Socialstyrelsen påbörjade insamlingen av data 2016. Den allra längsta vistelsetiden på akuten 2021 hade kvinnor 80 år och äldre vars besök inte ledde till inskrivning. Bland dem pågick hälften av besöken längre än 4 timmar och 47 minuter och var tionde besök längre än 9 timmar och 22 minuter.
– Detta är problematiskt, för samtidigt är det ju de äldsta patienterna som drabbas hårdast av de långa väntetiderna eftersom de är den sköraste patientgruppen, säger Mats Granberg sakkunnig vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Det är stora skillnader mellan regionerna och akutmottagningar i landet. Patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge fick vänta längst under 2021. Där var mediantiden för vistelsen sex timmar och tio minuter. Kortast tid hade Oskarshamns sjukhus med två timmar och 13 minuter.
– Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården. Vi ser att vistelsetiderna med några få undantag har ökat på nästan alla sjukhus i landet över åren. På sjukhus som Karolinska Huddinge och Södersjukhuset har de exempelvis ökat med mer än en och en halv timme jämfört med 4-5 år tidigare, säger Karin Sköldin, statistiker, i pressmeddelandet från Socialstyrelsen.
Den vanligaste diagnosen för de som söker akut sjukvård är frakturer i huvud, nacke och hals. För kvinnor över 80 år är det också vanligt med skador på huvud, hals och extremiteter medan det för män i samma ålder är vanligt med urologidiagnoser.
Relaterat

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…
Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25
1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.