Entre Huddinge sjukhus
Foto: Lotta Segelberg

Lång väntan på akuten för de äldsta

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att de som får vänta längst på landets akutmottagningar är de som är 80 år eller äldre. Väntan varar ofta i mer än fyra och en halv timme och var tionde över 80 år fick vistas på akuten i mer än nio timmar och 13 minuter.

Under covid-19-pandemin minskade antalet besök på landets akutmottagningar. Men 2021 ökade antalet igen och närmade sig antalet besök före pandemin vilket innebär att många får vänta länge på hjälp.

Väntetiderna på landets samtliga akutmottagningar presenteras i Socialstyrelsens rapport Statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2021. Den visar att patienter får vänta lika länge som före pandemin på en läkarbedömning på akutmottagning. Under andra halvan av 2021 började väntetiderna till läkare att öka, det har hållit i sig även under det första halvåret av 2022.

De totala vistelsetiderna på akutmottagningarna har blivit längre för alla oavsett ålder på patienterna, och ligger nu högre än före pandemin.

Patienter som är över 80 år och äldre har haft den längsta vistelsetiden sedan Socialstyrelsen påbörjade insamlingen av data 2016. Den allra längsta vistelsetiden på akuten 2021 hade kvinnor 80 år och äldre vars besök inte ledde till inskrivning. Bland dem pågick hälften av besöken längre än 4 timmar och 47 minuter och var tionde besök längre än 9 timmar och 22 minuter.

– Detta är problematiskt, för samtidigt är det ju de äldsta patienterna som drabbas hårdast av de långa väntetiderna eftersom de är den sköraste patientgruppen, säger Mats Granberg sakkunnig vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Det är stora skillnader mellan regionerna och akutmottagningar i landet. Patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge fick vänta längst under 2021. Där var mediantiden för vistelsen sex timmar och tio minuter. Kortast tid hade Oskarshamns sjukhus med två timmar och 13 minuter.

– Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården. Vi ser att vistelsetiderna med några få undantag har ökat på nästan alla sjukhus i landet över åren. På sjukhus som Karolinska Huddinge och Södersjukhuset har de exempelvis ökat med mer än en och en halv timme jämfört med 4-5 år tidigare, säger Karin Sköldin, statistiker, i pressmeddelandet från Socialstyrelsen.

Den vanligaste diagnosen för de som söker akut sjukvård är frakturer i huvud, nacke och hals. För kvinnor över 80 år är det också vanligt med skador på huvud, hals och extremiteter medan det för män i samma ålder är vanligt med urologidiagnoser.

Läs Socialstyrelsens rapport

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.