Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Bra sömn är grunden för god hälsa och välbefinnande. Sömnbesvär och försämrad kognition ökar med stigande ålder och det finns ett samband mellan dessa.

Tidigare forskning har visat på olika sömnbesvär hos äldre, så som mer än åtta eller mindre än sju timmars sömn är associerat med en försämring av kognition och demens. Trots det etablerade sambandet, är det dock oklart vilka sömnbesvär som är kopplade till olika typer av kognitiva nedsättningar.

Orsaken kan vara att forskningsresultaten ofta spretar på grund av olikheter i studiers upplägg, forskarnas val av metoder, analyser samt deltagarnas bakgrund och nuvarande livssituation.

Detta var några av anledningarna till att vi på Aging research center, Karolinska institutet, initierade en samordnad forskningsinsats med data från olika äldrestudier i Norden. Vi ville undersöka om just specifika sömnbesvär är associerade med olika kognitiva förmågor samt upptäcka förändringar över tid.

I vår forskning använde vi fem nordiska longitudinella studier: The Gothenburg H70 birth cohort studies, H70; studier från The Swedish national study on aging and care (SNAC-GÅS och SNAC-Kungsholmen), och Kungsholmen project; samt en studie från Finland: The cardiovascular risk factors, aging and dementia, caide.

Fyra av dessa studier är baserade på data från NEAR, National e-infrastructure for aging research. NEAR, vars syfte är att främja och underlätta användningen av longitudinella populationsbaserade data från flera välkända svenska studier om åldrande och hälsa.

Totalt ingick 5 361 deltagare med en genomsnittlig ålder på 78 år, som angav förekomsten av sömnbesvär och gjorde kognitiva tester. Uppföljningstiden var cirka fyra år och deltagarna undersöktes i genomsnitt två och en halv gånger över tid.

Vi såg att deltagare med sömnbesvär presterade sämre på de kognitiva testerna, jämfört med deltagare utan sömnbesvär. Gruppen med sömnbesvär presterade sämre över tid. Exempelvis fann vi att de som sov mer eller mindre än sju till åtta timmar per natt inte var lika snabba på att bearbeta visuell information, i jämförelse med de som sov sju eller åtta timmar. Se figur 1.

Figur 1. Här är sambanden mellan specifika sömnbesvär och kognitiva förmågor som fanns i de olika studierna.

Resultaten visade också att de som tog långa tupplurar på dagen, två timmar eller mer, hade sämre episodiskt minne. Det vill säga att kunna plocka fram information som förvärvats i ett visst sammanhang eller viss tidpunkt, verbalt flöde, här avses förmågan att producera ord på tid, och exekutiva funktioner, förmågan att planera, fokusera, komma ihåg och jonglera med flera uppgifter samtidigt samt var mindre snabbtänkta över tid.

Detta förvånande oss eftersom tidigare studier antytt att tupplurar kan ha en positiv påverkan på kognitionen.

Dock verkar det handla om korta tupplurar på upp till en timme, som kan vara fördelaktiga för den kognitiva funktionen. De längre verkar negativt för den kognitiva förmågan. En möjlig förklaring är att långa tupplurar kan vara ett tecken på nedsatt hälsa, vilket kan vara kopplat till kognitiv försämring.

Sammanfattningsvis visar resultaten att sömn är en viktig faktor för äldres kognitiva hälsa. Eftersom kognitiv svikt och demens är kostsamt för både patienten, de anhöriga och samhället är det viktigt att identifiera specifika riskfaktorer. Våra resultat pekar på att goda sömnvanor, såsom en bra nattsömn, som i sin tur leder till minskat behov av långa tupplurar, kan ha en positiv effekt på kognitionen.