Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Socialstyrelsen har sammanställt statistik över besök, väntetider och totala besökstider på landets akutmottagningar under 2018. Rapporten visar att ju äldre patienterna var desto kortare tid fick de vänta på en läkarbedömning, men desto längre var deras besökstid.
Personer som var 65–79 år väntade i genomsnitt 57 minuter för att få en läkarbedömning, medan de som var äldre fick träffa en läkare efter 51 minuter. Siffrorna har varit i stort sett oförändrade från 2016.
Däremot har besökstiden ökat för de allra äldsta patienterna. För dem som var över åttio år har besöken blivit allt längre. År 2018 låg den genomsnittliga besökstiden för gruppen på fyra timmar och tio minuter, en ökning med tjugo minuter sedan 2016. Vart tionde besök för 80-åringarna var längre än åtta och en halv timme.
Även antalet besök har ökat med cirka 32 000 de senaste åren för personer som är 65+. Bland övriga i befolkningen var det färre än tidigare som sökt sig till akuten.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.