Laura Fratiglioni. Foto: Stefan Zimmerman

Laura Fratiglioni får Bengt Winblads pris

Hon har bland annat byggt upp befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Nu tilldelas Laura Fratiglioni Bengt Winblads pris av Svenska läkaresällskapet.

Svenska läkaresällskapet delar varje år ut Bengt Winblads pris på 150 000 kronor för framstående insatser inom alzheimerforskningen. I år går priset till Laura Fratiglioni för hennes ”mycket framstående insatser inom neuroepidemiologi som ökat förståelsen om vilka riskfaktorer som leder till att personer insjuknar i demenssjukdomar, framför allt Alzheimers sjukdom”

– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning, i en nyhet på sällskapets hemsida.

Laura Fratiglioni är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet. Hon har bland annat varit med och byggt upp befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som följer personer från 60 år och livet ut.

– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”. Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging research center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni.

Fakta
Tidigare pristagare

2022 Lars Lannfelt
2021 Agneta Nordberg
2020 Oskar Hansson
2019 Kaj Blennow
2018 Lars Tjernberg

Relaterat

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Fler nyheter

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…