Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

En ökande andel äldre och svårigheter med att rekrytera personal skapar utmaningar i alla de nordiska ländernas äldreomsorg – samtidigt som det finns en hög ambitionsnivå.

Coronapandemin har lett till att utmaningarna inom svensk omsorg fått stor uppmärksamhet. I en ny rapport har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kartlagt äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll i fyra nordiska länder: Sverige, Danmark, Finland och Norge.

Undersökningen visar att de nordiska länderna arbetar på liknande sätt och att de har snarlika styrkor och svagheter. Det handlar främst om att det finns en hög ambitionsnivå på insatserna inom äldreomsorgen samtidigt som länderna brottas med att hantera den ökande andelen äldre i befolkningen och svårigheter med att hitta personal, säger projektledaren Kerstin Gunnarsson i ett pressmeddelande.

Länderna har alla brister i samverkan mellan omsorgen och hälso- och sjukvården, men Sverige sticker ut eftersom ansvaret delas mellan kommuner och regioner, vilket gör processen särskilt komplex.

Utöver det skiljer sig äldreomsorgen i Sverige från de övriga nordiska länderna när det gäller reglering av vård och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga och hur stora finansiella resurser som går till äldreomsorgen.

– Vi kan se att de här skillnaderna finns, men det är svårt att bedöma om de påverkar kvaliteten på äldrevården eftersom länderna definierar, kategoriserar och redovisar insatser och utfall på olika sätt. Här finns potential för ett gemensamt arbete och lärande inför den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Fakta
Äldreomsorgens resurser i de fyra nordiska länderna

Så mycket av BNP lade Sverige, Norge, Danmark och Finland på äldreomsorgen år 2018.

  • Sverige – 2,4 procent
  • Norge – 2,3 procent
  • Danmark – 2,0 procent
  • Finland – 1,5 procent
Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Fler nyheter

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…