Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

En ökande andel äldre och svårigheter med att rekrytera personal skapar utmaningar i alla de nordiska ländernas äldreomsorg – samtidigt som det finns en hög ambitionsnivå.

Coronapandemin har lett till att utmaningarna inom svensk omsorg fått stor uppmärksamhet. I en ny rapport har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kartlagt äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll i fyra nordiska länder: Sverige, Danmark, Finland och Norge.

Undersökningen visar att de nordiska länderna arbetar på liknande sätt och att de har snarlika styrkor och svagheter. Det handlar främst om att det finns en hög ambitionsnivå på insatserna inom äldreomsorgen samtidigt som länderna brottas med att hantera den ökande andelen äldre i befolkningen och svårigheter med att hitta personal, säger projektledaren Kerstin Gunnarsson i ett pressmeddelande.

Länderna har alla brister i samverkan mellan omsorgen och hälso- och sjukvården, men Sverige sticker ut eftersom ansvaret delas mellan kommuner och regioner, vilket gör processen särskilt komplex.

Utöver det skiljer sig äldreomsorgen i Sverige från de övriga nordiska länderna när det gäller reglering av vård och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga och hur stora finansiella resurser som går till äldreomsorgen.

– Vi kan se att de här skillnaderna finns, men det är svårt att bedöma om de påverkar kvaliteten på äldrevården eftersom länderna definierar, kategoriserar och redovisar insatser och utfall på olika sätt. Här finns potential för ett gemensamt arbete och lärande inför den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Fakta
Äldreomsorgens resurser i de fyra nordiska länderna

Så mycket av BNP lade Sverige, Norge, Danmark och Finland på äldreomsorgen år 2018.

  • Sverige – 2,4 procent
  • Norge – 2,3 procent
  • Danmark – 2,0 procent
  • Finland – 1,5 procent
Läs rapporten i sin helhet

Relaterat

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt…

60 miljoner till nya forskarskolor med fokus på nära vård

Nyligen beviljade Vetenskapsrådet medel till två nya forskarskolor med fokus på nära vård. Forskarskolorna är samarbeten mellan åtta lärosäten och kommer bland annat…

Fler nyheter

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga…