Zheng Mao, Lennarth Nyström och Håkan Jonsson (2020). Effectiveness of population-based service screening with mammography for women aged 70–74 years in Sweden. Cancer epidemiology, biomarkers and prevention.
Mammografi effektivt även för äldre
Evidensen för mammografi mellan 70 och 74 års ålder har tidigare varit svag. Men nu visar en studie från Umeå att dödligheten sjönk med 27 procent för dem som genomgick undersökningen.
De flesta länder bjuder in till mammografi, screening för bröstcancer, upp till 69 års ålder. I Sverige har vi satt den högre åldersgränsen 74 år. Nu har en grupp forskare undersökt hur dödligheten påverkas av den senare tidsgränsen.
– Resultaten styrker att det svenska beslutet att stå fast vid den övre åldersgränsen på 74 år för mammografiscreening var riktigt, säger Håkan Jonsson, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
I studien har man följt upp drygt 2 000 dödsfall i bröstcancer. För de kvinnor som bjudits in upp till 74 års ålder var dödligheten 20 procent lägre än för dem som slutade bjudas in vid 69 år. Om man jämförde med den grupp som faktiskt kom och genomförde sin undersökning, ökade siffran till 27 procents lägre dödlighet.
Olika delar av landet valde 74 år som övre gräns olika snabbt, då rekommendationerna medgav undantag. Umeåforskarnas studie har därför kunnat jämföra kvinnor i områden med en övre gräns på 69 år mellan 1986 och 2012, med resten av landet. De flesta tidigare studier gjordes för ett fyrtiotal år sedan, då 70–74-åringarna var för få för att visa tydliga resultat.
– I takt med att vi lever längre och är aktiva högre upp i åldrarna är det värdefullt att också undersöka förekomsten av cancer för att sätta in behandling i tid, säger Håkan Jonsson.
Läs artikeln
Relaterat

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Myten om det goda exemplet
Vad innebär omställningen till en ny socialtjänst egentligen? Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren förklarar att skapandet av en kunskapsbaserad socialtjänst är mer komplex än vad man kanske tror.
Fler nyheter

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.