Män och kvinnor som anhörigvårdare och yrkesarbetande

En ny studie kastar ljus över anhörigomsorgen i Sverige. Kvinnor står fortfarande oftare för en mer omfattande anhörigvård. De upplever också oftare att deras insatser går ut över arbete och studier.

I en enkätstudie gjord av forskare från Linnéuniversitetet, Högskolan Dalarna, Lunds universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har man undersökt villkoren för yrkesverksamma anhörigvårdare. Enkäten besvarades av drygt 11 000 personer, varav 800 räknade sig själva som yrkesverksamma anhörigvårdare. Omräknat till befolkningen i stort skulle det betyda 600 000 personer i Sverige i dag.

Forskarna kunde se tydliga skillnader mellan kvinnor och män i materialet.

– Kvinnornas insats är generellt sett mer omfattande än männens, utförs i större utsträckning på egen hand och upplevs oftare som krävande och som ett hinder för arbete, studier och karriär. Samtidigt mottar männen mer stöd från samhället i sin roll som anhörigvårdare, berättar Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitet i Kalmar och knuten till Nka, i en nyhet på Nka:s hemsida.

Fler män än kvinnor var egenföretagare i gruppen (21 procent respektive sex procent). Kvinnorna upplevde oftare sin insats som krävande (30 procent respektive 20 procent). Det var också kvinnor som i genomsnitt lade mer tid på anhörigomsorg. De var överrepresenterade i den grupp som ägnade mer än 60 timmar i veckan till detta, medan männen var överrepresenterade i gruppen som lade ner mindre än en timme i veckan. De flesta (65 procent) angav att de ägnade mellan en och tio timmar i veckan till sin vårdinsats.

Dessutom ägnade sig kvinnorna åt en mer omfattande omsorg med allt ifrån personlig omsorg och behandling, till fysiska aktiviteter och kontakt med vård och omsorg. Männen stod oftare för administrativt och finansiellt stöd.

Det visade sig också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna fick ett svagt stöd av kommunerna.

– För mig var det överraskande låga siffror och våra resultat visar också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna i ett flertal fall hade varit intresserade av att få ta del av en rad av de listade stödinsatserna om de hade blivit erbjudna att få dem. Det handlade främst om hälsoundersökning och hälsorådgivning, ekonomiskt stöd och må-bra-aktiviteter som till exempel vattengympa. Närmare fyrtio procent efterlyste också mer information och rådgivning, säger Joana Vicente.

Läs den vetenskapliga artikeln

J Vicente, KJ McKee, L Magnusson, P Johansson, B Ekman och E Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.

Relaterat

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.

Fler nyheter

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.