Män och kvinnor som anhörigvårdare och yrkesarbetande

En ny studie kastar ljus över anhörigomsorgen i Sverige. Kvinnor står fortfarande oftare för en mer omfattande anhörigvård. De upplever också oftare att deras insatser går ut över arbete och studier.

I en enkätstudie gjord av forskare från Linnéuniversitetet, Högskolan Dalarna, Lunds universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har man undersökt villkoren för yrkesverksamma anhörigvårdare. Enkäten besvarades av drygt 11 000 personer, varav 800 räknade sig själva som yrkesverksamma anhörigvårdare. Omräknat till befolkningen i stort skulle det betyda 600 000 personer i Sverige i dag.

Forskarna kunde se tydliga skillnader mellan kvinnor och män i materialet.

– Kvinnornas insats är generellt sett mer omfattande än männens, utförs i större utsträckning på egen hand och upplevs oftare som krävande och som ett hinder för arbete, studier och karriär. Samtidigt mottar männen mer stöd från samhället i sin roll som anhörigvårdare, berättar Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitet i Kalmar och knuten till Nka, i en nyhet på Nka:s hemsida.

Fler män än kvinnor var egenföretagare i gruppen (21 procent respektive sex procent). Kvinnorna upplevde oftare sin insats som krävande (30 procent respektive 20 procent). Det var också kvinnor som i genomsnitt lade mer tid på anhörigomsorg. De var överrepresenterade i den grupp som ägnade mer än 60 timmar i veckan till detta, medan männen var överrepresenterade i gruppen som lade ner mindre än en timme i veckan. De flesta (65 procent) angav att de ägnade mellan en och tio timmar i veckan till sin vårdinsats.

Dessutom ägnade sig kvinnorna åt en mer omfattande omsorg med allt ifrån personlig omsorg och behandling, till fysiska aktiviteter och kontakt med vård och omsorg. Männen stod oftare för administrativt och finansiellt stöd.

Det visade sig också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna fick ett svagt stöd av kommunerna.

– För mig var det överraskande låga siffror och våra resultat visar också att de yrkesverksamma anhörigvårdarna i ett flertal fall hade varit intresserade av att få ta del av en rad av de listade stödinsatserna om de hade blivit erbjudna att få dem. Det handlade främst om hälsoundersökning och hälsorådgivning, ekonomiskt stöd och må-bra-aktiviteter som till exempel vattengympa. Närmare fyrtio procent efterlyste också mer information och rådgivning, säger Joana Vicente.

Läs den vetenskapliga artikeln

J Vicente, KJ McKee, L Magnusson, P Johansson, B Ekman och E Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.

Relaterat

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Fler nyheter

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Så kan tandvården upptäcka risk för benskörhetsfrakturer

En ny avhandling undersöker olika metoder som tandvården kan använda för att upptäcka risk för benskörhetsfraktur. Resultaten visar att webbaserat verktyg kan vara ett sätt att identifiera personer med hög risk för detta.

Ursprungslandets regler påverkar pensioneringen

En ny rapport från IFAU kartlägger hur migranter tar ut sin pension. Det visar sig att de påverkas mest av sitt nya lands regelverk, men även av normer och regler i sitt tidigare hemland.