Enligt den aktuella studien ser en stor del av Sveriges 70-åringar sämre än vad de tror. Generellt var studiedeltagarna nöjda med sin syn, men lite över sextio procent visade sig ha någon form av synfel. Dessa kunde se betydligt bättre genom att skaffa glasögon eller byta styrkan på glasögon de redan ägde.
– Försämringar i synen kan komma smygande och det kan vara svårt att själv lägga märke till att man ser sämre. Därför är det en bra idé att besöka en optiker med jämna mellanrum när man blir äldre även om man själv inte upplever att synen blivit sämre, säger Lena Havstam Johansson, som är ögonsjuksköterska, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till studien.
Studien omfattar 1 200 göteborgare som alla fått svara på en enkät om hur de själva upplever sin syn och hur de tycker att deras vardag påverkas av synproblem. Tillsammans med en kollega undersökte Lena Havstam Johansson dessutom synen för nästan hälften av dessa 70-åringar på flera olika sätt.
Det var lika vanligt bland män som kvinnor att ha fel styrka på glasögonen, men överlag hade männen i studien bättre syn än kvinnorna. Grå starr är vanligare bland kvinnor, vilket delvis kan förklara synskillnaderna mellan könen.
– Vi är väldigt friska och har god syn i Sverige och att vara 70 innebär inte att man ska behöva se dåligt. Det är lätt att kolla synen hos en optiker som kan erbjuda rätt glasögon eller remittera till ögonvården om det behövs, säger Lena Havstam Johansson.
Studien Vision-related quality of life and visual function in a 70-year-old Swedish population är publicerad i tidskriften Acta ophthalmologica.
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
