Många äldre behöver bättre glasögon

Svenskar över 70 år har generellt god syn, men många överskattar hur bra den faktiskt är. Sex av tio kan enkelt förbättra synen genom att skaffa glasögon eller byta styrka i dem, visar en studie från Göteborgs universitet.

Enligt den aktuella studien ser en stor del av Sveriges 70-åringar sämre än vad de tror. Generellt var studiedeltagarna nöjda med sin syn, men lite över sextio procent visade sig ha någon form av synfel. Dessa kunde se betydligt bättre genom att skaffa glasögon eller byta styrkan på glasögon de redan ägde.

– Försämringar i synen kan komma smygande och det kan vara svårt att själv lägga märke till att man ser sämre. Därför är det en bra idé att besöka en optiker med jämna mellanrum när man blir äldre även om man själv inte upplever att synen blivit sämre, säger Lena Havstam Johansson, som är ögonsjuksköterska, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till studien.

Studien omfattar 1 200 göteborgare som alla fått svara på en enkät om hur de själva upplever sin syn och hur de tycker att deras vardag påverkas av synproblem. Tillsammans med en kollega undersökte Lena Havstam Johansson dessutom synen för nästan hälften av dessa 70-åringar på flera olika sätt.

Det var lika vanligt bland män som kvinnor att ha fel styrka på glasögonen, men överlag hade männen i studien bättre syn än kvinnorna. Grå starr är vanligare bland kvinnor, vilket delvis kan förklara synskillnaderna mellan könen.

– Vi är väldigt friska och har god syn i Sverige och att vara 70 innebär inte att man ska behöva se dåligt. Det är lätt att kolla synen hos en optiker som kan erbjuda rätt glasögon eller remittera till ögonvården om det behövs, säger Lena Havstam Johansson.

Studien Vision-related quality of life and visual function in a 70-year-old Swedish population är publicerad i tidskriften Acta ophthalmologica.

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…