Hela poddavsnittet kan du lyssna på via Soundcloud eller Spotify – eller direkt i spelaren nedanför. Förutom World wide fingers går vi djupare in på vad Finger-metoden konkret innehåller och varför det är svårt att tillämpa arbetet brett.
ÄiC-podden 4: Med sikte på global kognitiv hälsa
– Det är spännande att se om det finns kulturella skillnader, säger projektsamordnaren Krister Håkansson i det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden.
Fysisk aktivitet, ändrade matvanor, regelbundna besök hos läkare och psykologer, minnesövningar och sociala aktiviteter är de fem livsstilsförändringarna som genomförs i World wide fingers, WW-fingers. Projektet i sig har sitt ursprung i den finska studien från 2009 med ungefär samma namn: Finger – Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Deltagarna i Finger-projektet fick i två års tid hjälp med samma livsstilsförändringar som i World wide fingers. Men det som kommer att skilja projekten i de olika WW-fingersländerna åt är att metoden måste anpassa sig efter de olika länderna.
– Deltagarna kommer inte få samma typ av motion som i Finland eller Sverige, utan man får utgå från vilken fysisk aktivitet som finns där på plats. Samma sak gäller maten, säger Krister Håkansson som koordinerar WW-fingers i framför allt Sydamerika.
Men det kan också vara problematiskt att metoden är olika beroende på länderna. I bland annat Nederländerna och Frankrike har man gjort liknande interventionsstudier utan att få lika stor effekt som i Finland, något som kan bero på att intensiteten på till exempel den fysiska aktiviteten har varit lägre.
För Krister Håkansson är siktet också inställt på att göra Stockholm till världens huvudstad för kognitiv hälsa.
– Jag funderade på det där och tänkte att det lät väldigt stort. När jag pratade med folk så fanns det mycket entusiasm. Så vi får se var det här landar till slut, säger han.
Relaterat
Risken för demens kan öka med blodtrycket
Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.
Samlevnad och hjärnhälsa
Att leva tillsammans med andra skyddar oss mot både kognitiva och andra sjukdomar. Att förlora en nära och viktig relation ökar samtidigt risken…
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…
Fler nyheter
AI ska upptäcka sjukdomar i god tid
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…