Hela poddavsnittet kan du lyssna på via Soundcloud eller Spotify – eller direkt i spelaren nedanför. Förutom World wide fingers går vi djupare in på vad Finger-metoden konkret innehåller och varför det är svårt att tillämpa arbetet brett.
ÄiC-podden 4: Med sikte på global kognitiv hälsa
– Det är spännande att se om det finns kulturella skillnader, säger projektsamordnaren Krister Håkansson i det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden.
Fysisk aktivitet, ändrade matvanor, regelbundna besök hos läkare och psykologer, minnesövningar och sociala aktiviteter är de fem livsstilsförändringarna som genomförs i World wide fingers, WW-fingers. Projektet i sig har sitt ursprung i den finska studien från 2009 med ungefär samma namn: Finger – Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Deltagarna i Finger-projektet fick i två års tid hjälp med samma livsstilsförändringar som i World wide fingers. Men det som kommer att skilja projekten i de olika WW-fingersländerna åt är att metoden måste anpassa sig efter de olika länderna.
– Deltagarna kommer inte få samma typ av motion som i Finland eller Sverige, utan man får utgå från vilken fysisk aktivitet som finns där på plats. Samma sak gäller maten, säger Krister Håkansson som koordinerar WW-fingers i framför allt Sydamerika.
Men det kan också vara problematiskt att metoden är olika beroende på länderna. I bland annat Nederländerna och Frankrike har man gjort liknande interventionsstudier utan att få lika stor effekt som i Finland, något som kan bero på att intensiteten på till exempel den fysiska aktiviteten har varit lägre.
För Krister Håkansson är siktet också inställt på att göra Stockholm till världens huvudstad för kognitiv hälsa.
– Jag funderade på det där och tänkte att det lät väldigt stort. När jag pratade med folk så fanns det mycket entusiasm. Så vi får se var det här landar till slut, säger han.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…