Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden delar vardagslivet i matsalar, vardagsrum och andra gemensamma utrymmen. Det kan både förstärka exkludering eller främja tillhörighet.

Nu visar en studie från Örebro universitet att många äldre hbq-personer, det vill säga personer som är homosexuella, bisexuella och queera, som flyttar till särskilda boenden upplever att de behöver dra sig tillbaka igen.

– Attityder hos medboende har stor betydelse för hur miljön formas. De påverkar vem som vågar att synas, vilken kärlek som uppfattas som acceptabel och hur trygg man känner sig i gemensamma utrymmen, säger Klara Le, doktorand vid Örebro universitet och författare till studien, i ett pressmeddelande.

Hon har intervjuat 17 boende i åldrarna 78-95 år. En deltagare berättar till exempel att hen hade hört andra boende prata negativt om Pride, något som gjorde att hen inte kände sig välkommen i de gemensamma utrymmena. En annan deltagare hade hört negativa kommentarer om två kvinnor som varit närgångna.

Både äldre hbq-personer och de som inte identifierar sig som hbq uppger att kläder är en viktig del av deras identitet. Men på särskilda boenden begränsas ofta möjligheten att uttrycka sig med sin klädstil.

En deltagare berättade om en vän som alltid klätt sig könsöverskridande, men som på boendet fick mer traditionella och “tantiga” kläder av personalen i stället. I studien använder Klara Le begreppet lgbq, som står för lesbiska, gay, bisexuella och queer.

– För lgbq-personer blir personalens stöd avgörande samtidigt som de möter outtalade förväntningar på att anpassa sig till normstyrda klädkoder. När en person inte får klä sig som de brukar blir det en form av osynliggörande och ett sätt att ta ifrån personen en del av identiteten, säger hon.

Hennes studie visar också att det finns ett värde i att tydligare profilera vissa boenden som hbtq-vänliga, där värderingarna är tydliga redan inflyttning.

– Man brukar tala om att alla ska behandlas lika och det är en fin tanke. Men risken är att man missar det specifika stöd som hbtq+-personer kan behöva. Personal kan både osynliggöra och skapa tillhörighet, beroende på hur de bemöter de boende, säger Klara Le.