Mika Kivimäki m fl (2021). Cognitive stimulation in the workplace, plasma proteins, and risk of dementia: three analyses of population cohort studies. Publicerad i British medical journal.
Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken
En internationell studie med forskare från bland annat Sverige har visat att ett kognitivt stimulerande arbete och hög utbildning kan förebygga demens i högre ålder.
Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete.
Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera.
– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN.
En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar.
Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent.
– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:
– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Fler nyheter
Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
