Mika Kivimäki m fl (2021). Cognitive stimulation in the workplace, plasma proteins, and risk of dementia: three analyses of population cohort studies. Publicerad i British medical journal.
Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken
En internationell studie med forskare från bland annat Sverige har visat att ett kognitivt stimulerande arbete och hög utbildning kan förebygga demens i högre ålder.
Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete.
Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera.
– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN.
En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar.
Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent.
– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:
– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln
Relaterat
En berättelse om demens
Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en berättelse om demens. Boken riktar sig till barn och handlar om hur man pratar med barn om…
Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Bättre förståelse för balans minskar fallrisken
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Fler nyheter
Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…
Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
