Mika Kivimäki m fl (2021). Cognitive stimulation in the workplace, plasma proteins, and risk of dementia: three analyses of population cohort studies. Publicerad i British medical journal.
Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken
En internationell studie med forskare från bland annat Sverige har visat att ett kognitivt stimulerande arbete och hög utbildning kan förebygga demens i högre ålder.
Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete.
Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera.
– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN.
En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar.
Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent.
– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:
– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
