Mest utsatta vet minst om pensionen

Många svenskar vet för lite om pensionssystemet och 70 procent av pensionsspararna anser sig ha otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension.

Sveriges reformerade, avgiftsbestämda pensionssystem medför fler val och större osäkerhet kring storleken på den framtida pensionen än tidigare. Pensionsspararna behöver därför vara välinformerade om systemets regler och ta större eget ansvar för den ekonomi de får som äldre. Men enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, saknar många grundläggande kunskap om pensionen. Ekonomiskt svaga grupper som yngre, lågutbildade och låginkomsttagare vet minst. Pensionskunskaperna är också lägre bland kvinnor än bland män.

Mikael Elinder är en av flera forskare bakom studien.

– Skillnaderna i kunskap bidrar sannolikt till att öka den ekonomiska ojämlikheten bland pensionärer, säger han i ett pressmeddelande.

Enligt studien har de med sämre pensionskunskaper i lägre utsträckning planerat sitt sparande och förberett sig inför sin pensionering. Många vet inte hur mycket de sparar eller om de gjort aktiva val i premiepensionen. Av dem som anser sig sakna viktig kunskap tycker nästan åtta av tio att pensionssystemet är alltför komplext. Nästan lika många har tänkt sätta sig in i frågan utan att det har blivit av.

– Jag tycker att det är oroväckande att så många inte har tillräckligt goda kunskaper för att kunna ta ansvar för sin ekonomiska situation när de går i pension, säger Mikael Elinder.

Fakta
STUDIE OCH RAPPORT

Den aktuella studien har gjorts av Mikael Elinder och Mattias Nordin vid Uppsala universitet, Johannes Hagen vid Jönköping university och Jenny Säve-Söderbergh vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Den är finansierad av ISF och Forte-projektet Åldrande och hälsa.

3 000 svenskar i åldern 31–60 år svarade under år 2017–18 på faktafrågor om pension och pensionssystemet, samt frågor om deras attityder till pensionen och det egna pensionssparandet. Svaren matchades till registerdata från SCB och Pensionsmyndigheten.

Studien redovisas i IFAU-rapport 2020:23, ”Svenska folkets kunskaper om pensionen”.

Relaterat

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.

”Äldreomsorgen måste reformeras”

Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för goda exempel.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Fler nyheter

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.

Tarmbakterier kopplas till skörhet

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.