Mest utsatta vet minst om pensionen

Många svenskar vet för lite om pensionssystemet och 70 procent av pensionsspararna anser sig ha otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension.

Sveriges reformerade, avgiftsbestämda pensionssystem medför fler val och större osäkerhet kring storleken på den framtida pensionen än tidigare. Pensionsspararna behöver därför vara välinformerade om systemets regler och ta större eget ansvar för den ekonomi de får som äldre. Men enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, saknar många grundläggande kunskap om pensionen. Ekonomiskt svaga grupper som yngre, lågutbildade och låginkomsttagare vet minst. Pensionskunskaperna är också lägre bland kvinnor än bland män.

Mikael Elinder är en av flera forskare bakom studien.

– Skillnaderna i kunskap bidrar sannolikt till att öka den ekonomiska ojämlikheten bland pensionärer, säger han i ett pressmeddelande.

Enligt studien har de med sämre pensionskunskaper i lägre utsträckning planerat sitt sparande och förberett sig inför sin pensionering. Många vet inte hur mycket de sparar eller om de gjort aktiva val i premiepensionen. Av dem som anser sig sakna viktig kunskap tycker nästan åtta av tio att pensionssystemet är alltför komplext. Nästan lika många har tänkt sätta sig in i frågan utan att det har blivit av.

– Jag tycker att det är oroväckande att så många inte har tillräckligt goda kunskaper för att kunna ta ansvar för sin ekonomiska situation när de går i pension, säger Mikael Elinder.

Fakta
STUDIE OCH RAPPORT

Den aktuella studien har gjorts av Mikael Elinder och Mattias Nordin vid Uppsala universitet, Johannes Hagen vid Jönköping university och Jenny Säve-Söderbergh vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Den är finansierad av ISF och Forte-projektet Åldrande och hälsa.

3 000 svenskar i åldern 31–60 år svarade under år 2017–18 på faktafrågor om pension och pensionssystemet, samt frågor om deras attityder till pensionen och det egna pensionssparandet. Svaren matchades till registerdata från SCB och Pensionsmyndigheten.

Studien redovisas i IFAU-rapport 2020:23, ”Svenska folkets kunskaper om pensionen”.

Relaterat

Vägen till nya socialtjänstlagen

Den nya lagen har sin bakgrund i flera utredningar och förändringar genom åren. En mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänstlag blickar mot en framtid full av utmaningar.

Hand håller upp ett paragraftecken

Äldrefrågornas roll i nya lagen

Insatser för äldre blir kvar i nya socialtjänstlagen, i stället för att hamna i en separat äldreomsorgslag. Hur hanterar den nya lagen äldrefrågorna och vilka ­begrepp har varit omdiskuterade? Följande artikel ger en djupare förståelse.

Porträttbild på PRO:s ordförande Åsa Lindestam

”Vi är oroliga för otydligheten”

Åsa Lindestam, ordförande för PRO, hade hellre sett en separat ­äldreomsorgslag än den nya socialtjänstlagen. Hon befarar att ­äldreomsorgen får för lite resurser och anser att lagen är luddig.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…