Mest utsatta vet minst om pensionen

Många svenskar vet för lite om pensionssystemet och 70 procent av pensionsspararna anser sig ha otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension.

Sveriges reformerade, avgiftsbestämda pensionssystem medför fler val och större osäkerhet kring storleken på den framtida pensionen än tidigare. Pensionsspararna behöver därför vara välinformerade om systemets regler och ta större eget ansvar för den ekonomi de får som äldre. Men enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, saknar många grundläggande kunskap om pensionen. Ekonomiskt svaga grupper som yngre, lågutbildade och låginkomsttagare vet minst. Pensionskunskaperna är också lägre bland kvinnor än bland män.

Mikael Elinder är en av flera forskare bakom studien.

– Skillnaderna i kunskap bidrar sannolikt till att öka den ekonomiska ojämlikheten bland pensionärer, säger han i ett pressmeddelande.

Enligt studien har de med sämre pensionskunskaper i lägre utsträckning planerat sitt sparande och förberett sig inför sin pensionering. Många vet inte hur mycket de sparar eller om de gjort aktiva val i premiepensionen. Av dem som anser sig sakna viktig kunskap tycker nästan åtta av tio att pensionssystemet är alltför komplext. Nästan lika många har tänkt sätta sig in i frågan utan att det har blivit av.

– Jag tycker att det är oroväckande att så många inte har tillräckligt goda kunskaper för att kunna ta ansvar för sin ekonomiska situation när de går i pension, säger Mikael Elinder.

Fakta
STUDIE OCH RAPPORT

Den aktuella studien har gjorts av Mikael Elinder och Mattias Nordin vid Uppsala universitet, Johannes Hagen vid Jönköping university och Jenny Säve-Söderbergh vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Den är finansierad av ISF och Forte-projektet Åldrande och hälsa.

3 000 svenskar i åldern 31–60 år svarade under år 2017–18 på faktafrågor om pension och pensionssystemet, samt frågor om deras attityder till pensionen och det egna pensionssparandet. Svaren matchades till registerdata från SCB och Pensionsmyndigheten.

Studien redovisas i IFAU-rapport 2020:23, ”Svenska folkets kunskaper om pensionen”.

Relaterat

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Fler nyheter

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.