Mest utsatta vet minst om pensionen

Många svenskar vet för lite om pensionssystemet och 70 procent av pensionsspararna anser sig ha otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension.

Sveriges reformerade, avgiftsbestämda pensionssystem medför fler val och större osäkerhet kring storleken på den framtida pensionen än tidigare. Pensionsspararna behöver därför vara välinformerade om systemets regler och ta större eget ansvar för den ekonomi de får som äldre. Men enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, saknar många grundläggande kunskap om pensionen. Ekonomiskt svaga grupper som yngre, lågutbildade och låginkomsttagare vet minst. Pensionskunskaperna är också lägre bland kvinnor än bland män.

Mikael Elinder är en av flera forskare bakom studien.

– Skillnaderna i kunskap bidrar sannolikt till att öka den ekonomiska ojämlikheten bland pensionärer, säger han i ett pressmeddelande.

Enligt studien har de med sämre pensionskunskaper i lägre utsträckning planerat sitt sparande och förberett sig inför sin pensionering. Många vet inte hur mycket de sparar eller om de gjort aktiva val i premiepensionen. Av dem som anser sig sakna viktig kunskap tycker nästan åtta av tio att pensionssystemet är alltför komplext. Nästan lika många har tänkt sätta sig in i frågan utan att det har blivit av.

– Jag tycker att det är oroväckande att så många inte har tillräckligt goda kunskaper för att kunna ta ansvar för sin ekonomiska situation när de går i pension, säger Mikael Elinder.

Fakta
STUDIE OCH RAPPORT

Den aktuella studien har gjorts av Mikael Elinder och Mattias Nordin vid Uppsala universitet, Johannes Hagen vid Jönköping university och Jenny Säve-Söderbergh vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Den är finansierad av ISF och Forte-projektet Åldrande och hälsa.

3 000 svenskar i åldern 31–60 år svarade under år 2017–18 på faktafrågor om pension och pensionssystemet, samt frågor om deras attityder till pensionen och det egna pensionssparandet. Svaren matchades till registerdata från SCB och Pensionsmyndigheten.

Studien redovisas i IFAU-rapport 2020:23, ”Svenska folkets kunskaper om pensionen”.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Så gamla väntas vi bli

Vi kommer att leva längre än vi tror. Medellivslängden, som vi ofta utgår ifrån, kan vara missvisande. Nu visar Pensionsmyndighetens siffror att varannan kvinna som är 66 år i dag väntas bli 90 år.

Fler nyheter

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.