Miljardsatsning på äldreomsorgen missade målet
Mellan 2010 och 2014 satsade den dåvarande regeringen 4,3 miljarder kronor på att förbättra kvaliteten på kommunernas vård- och omsorgsinsatser för äldre. En av de stora delarna i satsningen var att införa flera kvalitetsregister.
Nu presenterar Riksrevisionen en rapport där det framgår att man inte nådde det huvudsakliga målet med registren, nämligen att skapa ett systematiskt förbättringsarbete som skulle ge varaktiga effekter på kvaliteten i vård och omsorg.
– Äldresatsningen bidrog till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen. Men Socialstyrelsen borde tidigare ha fått ett tydligt uppdrag att omhänderta effekterna. Då hade det varit möjligt att utveckla ett långsiktigt stöd till kunskapsutveckling i kommunerna medan satsningen pågick, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Helt utan positiv effekt har ändå inte Äldresatsningen varit. Kvalitetsregistren har gett tydliga förbättringar för personer i särskilt boende. Enligt Riksrevisionen beror detta troligtvis på att man i dessa verksamheter använder registren aktivt för att skapa beslutsunderlag i arbetet med de registrerade personerna.
– Dessa personer får en bättre vård och omsorg i kommunen och det minskar deras behov av sjukhusvård. De löper också en klart lägre risk för olämplig läkemedelsbehandling och fallskador, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.
Det innebär att kvalitetsregistren fått effekt på individnivå, vilket inte var tanken, då dessa kvalitetseffekter redan borde hanteras av journalföringen. Målet mer kvalitetsregistren är att få effekter på den övergripande kvaliteten, som då kommer alla till del. Nu vill Riksrevisionen se en teknisk utveckling så att information enkelt kan delas mellan journalsystem och kvalitetsregister, något som skulle avhjälpa dubbelarbete för personalen i vård och omsorg.
I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att det alltid finns en plan för hur resultaten tas om hand av ansvarig myndighet, efter avslutad satsning. Socialstyrelsen bör också få i uppdrag att arbeta fram ett förslag på utveckling av kommunernas journalsystem. Myndigheten bör dessutom utveckla en vägledning för kommunerna i hur de ska använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete.
Relaterat
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Hon vill stoppa våldet mot äldre
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.
Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer
Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.
Fler nyheter
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…
Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk
Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.