Miljardsatsning på äldreomsorgen missade målet
Mellan 2010 och 2014 satsade den dåvarande regeringen 4,3 miljarder kronor på att förbättra kvaliteten på kommunernas vård- och omsorgsinsatser för äldre. En av de stora delarna i satsningen var att införa flera kvalitetsregister.
Nu presenterar Riksrevisionen en rapport där det framgår att man inte nådde det huvudsakliga målet med registren, nämligen att skapa ett systematiskt förbättringsarbete som skulle ge varaktiga effekter på kvaliteten i vård och omsorg.
– Äldresatsningen bidrog till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen. Men Socialstyrelsen borde tidigare ha fått ett tydligt uppdrag att omhänderta effekterna. Då hade det varit möjligt att utveckla ett långsiktigt stöd till kunskapsutveckling i kommunerna medan satsningen pågick, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Helt utan positiv effekt har ändå inte Äldresatsningen varit. Kvalitetsregistren har gett tydliga förbättringar för personer i särskilt boende. Enligt Riksrevisionen beror detta troligtvis på att man i dessa verksamheter använder registren aktivt för att skapa beslutsunderlag i arbetet med de registrerade personerna.
– Dessa personer får en bättre vård och omsorg i kommunen och det minskar deras behov av sjukhusvård. De löper också en klart lägre risk för olämplig läkemedelsbehandling och fallskador, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.
Det innebär att kvalitetsregistren fått effekt på individnivå, vilket inte var tanken, då dessa kvalitetseffekter redan borde hanteras av journalföringen. Målet mer kvalitetsregistren är att få effekter på den övergripande kvaliteten, som då kommer alla till del. Nu vill Riksrevisionen se en teknisk utveckling så att information enkelt kan delas mellan journalsystem och kvalitetsregister, något som skulle avhjälpa dubbelarbete för personalen i vård och omsorg.
I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att det alltid finns en plan för hur resultaten tas om hand av ansvarig myndighet, efter avslutad satsning. Socialstyrelsen bör också få i uppdrag att arbeta fram ett förslag på utveckling av kommunernas journalsystem. Myndigheten bör dessutom utveckla en vägledning för kommunerna i hur de ska använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete.
Relaterat
Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Fler nyheter
Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.