Miljardsatsning på äldreomsorgen missade målet

Äldresatsningen mellan 2010 och 2014 skulle utveckla kvaliteten på äldrevård och -omsorg. Men när Riksrevisionen granskar initiativet har det inte lett till några bestående förbättringar.

Mellan 2010 och 2014 satsade den dåvarande regeringen 4,3 miljarder kronor på att förbättra kvaliteten på kommunernas vård- och omsorgsinsatser för äldre. En av de stora delarna i satsningen var att införa flera kvalitetsregister.

Omslag till Riksrevisionens rapport.Nu presenterar Riksrevisionen en rapport där det framgår att man inte nådde det huvudsakliga målet med registren, nämligen att skapa ett systematiskt förbättringsarbete som skulle ge varaktiga effekter på kvaliteten i vård och omsorg.

– Äldresatsningen bidrog till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen. Men Socialstyrelsen borde tidigare ha fått ett tydligt uppdrag att omhänderta effekterna. Då hade det varit möjligt att utveckla ett långsiktigt stöd till kunskapsutveckling i kommunerna medan satsningen pågick, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Helt utan positiv effekt har ändå inte Äldresatsningen varit. Kvalitetsregistren har gett tydliga förbättringar för personer i särskilt boende. Enligt Riksrevisionen beror detta troligtvis på att man i dessa verksamheter använder registren aktivt för att skapa beslutsunderlag i arbetet med de registrerade personerna.

– Dessa personer får en bättre vård och omsorg i kommunen och det minskar deras behov av sjukhusvård. De löper också en klart lägre risk för olämplig läkemedelsbehandling och fallskador, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.

Det innebär att kvalitetsregistren fått effekt på individnivå, vilket inte var tanken, då dessa kvalitetseffekter redan borde hanteras av journalföringen. Målet mer kvalitetsregistren är att få effekter på den övergripande kvaliteten, som då kommer alla till del. Nu vill Riksrevisionen se en teknisk utveckling så att information enkelt kan delas mellan journalsystem och kvalitetsregister, något som skulle avhjälpa dubbelarbete för personalen i vård och omsorg.

I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att det alltid finns en plan för hur resultaten tas om hand av ansvarig myndighet, efter avslutad satsning. Socialstyrelsen bör också få i uppdrag att arbeta fram ett förslag på utveckling av kommunernas journalsystem. Myndigheten bör dessutom utveckla en vägledning för kommunerna i hur de ska använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete.

Relaterat

Yngre kvinna går med en äldre kvinna

Kortare arbetsdag gynnar personal

Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Person slänger mat i papperskorg

Matsvinnet på äldreboenden ökar

I snitt kastar äldreboenden 114 gram mat per lunchportion förra året, vilket är en betydande ökning från två år innan. Det är en allvarlig trend eftersom undernäring bland äldre personer är vanligt, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Fler nyheter

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Porträttbild på Jessica Persson Kylén

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa

Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.

Äldre kvinna sitter i rullstol i ett kök

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet

Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla exempelvis personer med kognitiva nedsättningar. Det visar en avhandling från Lunds universitet.