Miljardsatsning på äldreomsorgen missade målet
Mellan 2010 och 2014 satsade den dåvarande regeringen 4,3 miljarder kronor på att förbättra kvaliteten på kommunernas vård- och omsorgsinsatser för äldre. En av de stora delarna i satsningen var att införa flera kvalitetsregister.
Nu presenterar Riksrevisionen en rapport där det framgår att man inte nådde det huvudsakliga målet med registren, nämligen att skapa ett systematiskt förbättringsarbete som skulle ge varaktiga effekter på kvaliteten i vård och omsorg.
– Äldresatsningen bidrog till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen. Men Socialstyrelsen borde tidigare ha fått ett tydligt uppdrag att omhänderta effekterna. Då hade det varit möjligt att utveckla ett långsiktigt stöd till kunskapsutveckling i kommunerna medan satsningen pågick, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Helt utan positiv effekt har ändå inte Äldresatsningen varit. Kvalitetsregistren har gett tydliga förbättringar för personer i särskilt boende. Enligt Riksrevisionen beror detta troligtvis på att man i dessa verksamheter använder registren aktivt för att skapa beslutsunderlag i arbetet med de registrerade personerna.
– Dessa personer får en bättre vård och omsorg i kommunen och det minskar deras behov av sjukhusvård. De löper också en klart lägre risk för olämplig läkemedelsbehandling och fallskador, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.
Det innebär att kvalitetsregistren fått effekt på individnivå, vilket inte var tanken, då dessa kvalitetseffekter redan borde hanteras av journalföringen. Målet mer kvalitetsregistren är att få effekter på den övergripande kvaliteten, som då kommer alla till del. Nu vill Riksrevisionen se en teknisk utveckling så att information enkelt kan delas mellan journalsystem och kvalitetsregister, något som skulle avhjälpa dubbelarbete för personalen i vård och omsorg.
I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att det alltid finns en plan för hur resultaten tas om hand av ansvarig myndighet, efter avslutad satsning. Socialstyrelsen bör också få i uppdrag att arbeta fram ett förslag på utveckling av kommunernas journalsystem. Myndigheten bör dessutom utveckla en vägledning för kommunerna i hur de ska använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete.
Relaterat

Få studenter lär sig om åldrandet
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Följ med på stormig tandemturné
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på en av de sista, mest stormiga etapperna.

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut
Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers.
Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25
1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…