Sprintr står för Swedish prostate cancer initiative for novel treatment regimens och inkluderar forskare från Umeå universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom ingår lärosätenas respektive regioner och Scilifelab.
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Nästan hälften av alla män som avlider i prostatacancer i Sverige har diagnosen aggressiv cancer som ännu inte spridit sig i kroppen. Därmed borde det ha funnits möjligheter att hejda förloppet, men dagens behandlingar är ofta inte tillräckligt effektiva.
Nu ska ett projekt, som forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet leder, identifiera nya biomarkörer och utvärdera om de är tillräckliga för att fördela patienter till olika behandlingsalternativ. Detta görs med hjälp av en plattform för läkemedelsstudier där forskarna även samlar in data om hur kostnadseffektiva behandlingarna slutligen är. Sjöbergsstiftelsen har tilldelat arbetet 21 miljoner kronor.
– Med projektet hoppas vi kunna förbättra överlevnaden genom att bli bättre på att hitta den behandling som fungerar bäst för varje enskild patient, säger Andreas Josefsson, projektansvarig vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ett viktigt mål med projektet, som fått namnet Sprintr, är att skapa en grundstruktur för datainsamling och patientuppföljning, som blir tillgänglig för alla prostatacancerstudier i Sverige.
– Planen är att alla män i hela landet som har en misstänkt prostatacancer ska tillfrågas om att delta. Eftersom Sverige har en relativt liten befolkning kan det annars ta lång tid att få tillräckligt stora studier, säger projektledare Karin Welén vid Göteborgs universitet.
Fakta
Sprintr-projektet
Relaterat
Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur
Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.
Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor
Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan finnas en koppling mellan låga nivåer av antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlsjukdom.
Vårdrelaterade infektioner på säbo ökar
De senaste åren har antalet vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden minskat – fram tills nu. Det visar en mätning från Folkhälsomyndigheten.
Fler nyheter
Cyklar 80 mil för att sprida forskning
I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.
Förändringar i hjärnan bakom sämre minne
Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.
Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen
När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.
