Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.

Nästan hälften av alla män som avlider i prostatacancer i Sverige har diagnosen aggressiv cancer som ännu inte spridit sig i kroppen. Därmed borde det ha funnits möjligheter att hejda förloppet, men dagens behandlingar är ofta inte tillräckligt effektiva.

Nu ska ett projekt, som forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet leder, identifiera nya biomarkörer och utvärdera om de är tillräckliga för att fördela patienter till olika behandlingsalternativ. Detta görs med hjälp av en plattform för läkemedelsstudier där forskarna även samlar in data om hur kostnadseffektiva behandlingarna slutligen är. Sjöbergsstiftelsen har tilldelat arbetet 21 miljoner kronor.

– Med projektet hoppas vi kunna förbättra överlevnaden genom att bli bättre på att hitta den behandling som fungerar bäst för varje enskild patient, säger Andreas Josefsson, projektansvarig vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Ett viktigt mål med projektet, som fått namnet Sprintr, är att skapa en grundstruktur för datainsamling och patientuppföljning, som blir tillgänglig för alla prostatacancerstudier i Sverige.

– Planen är att alla män i hela landet som har en misstänkt prostatacancer ska tillfrågas om att delta. Eftersom Sverige har en relativt liten befolkning kan det annars ta lång tid att få tillräckligt stora studier, säger projektledare Karin Welén vid Göteborgs universitet.

Fakta
Sprintr-projektet

Sprintr står för Swedish prostate cancer initiative for novel treatment regimens och inkluderar forskare från Umeå universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom ingår lärosätenas respektive regioner och Scilifelab.

Relaterat

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Fler nyheter

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.