Sprintr står för Swedish prostate cancer initiative for novel treatment regimens och inkluderar forskare från Umeå universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom ingår lärosätenas respektive regioner och Scilifelab.
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Nästan hälften av alla män som avlider i prostatacancer i Sverige har diagnosen aggressiv cancer som ännu inte spridit sig i kroppen. Därmed borde det ha funnits möjligheter att hejda förloppet, men dagens behandlingar är ofta inte tillräckligt effektiva.
Nu ska ett projekt, som forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet leder, identifiera nya biomarkörer och utvärdera om de är tillräckliga för att fördela patienter till olika behandlingsalternativ. Detta görs med hjälp av en plattform för läkemedelsstudier där forskarna även samlar in data om hur kostnadseffektiva behandlingarna slutligen är. Sjöbergsstiftelsen har tilldelat arbetet 21 miljoner kronor.
– Med projektet hoppas vi kunna förbättra överlevnaden genom att bli bättre på att hitta den behandling som fungerar bäst för varje enskild patient, säger Andreas Josefsson, projektansvarig vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ett viktigt mål med projektet, som fått namnet Sprintr, är att skapa en grundstruktur för datainsamling och patientuppföljning, som blir tillgänglig för alla prostatacancerstudier i Sverige.
– Planen är att alla män i hela landet som har en misstänkt prostatacancer ska tillfrågas om att delta. Eftersom Sverige har en relativt liten befolkning kan det annars ta lång tid att få tillräckligt stora studier, säger projektledare Karin Welén vid Göteborgs universitet.
Fakta
Sprintr-projektet
Relaterat
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
