Sprintr står för Swedish prostate cancer initiative for novel treatment regimens och inkluderar forskare från Umeå universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom ingår lärosätenas respektive regioner och Scilifelab.
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Nästan hälften av alla män som avlider i prostatacancer i Sverige har diagnosen aggressiv cancer som ännu inte spridit sig i kroppen. Därmed borde det ha funnits möjligheter att hejda förloppet, men dagens behandlingar är ofta inte tillräckligt effektiva.
Nu ska ett projekt, som forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet leder, identifiera nya biomarkörer och utvärdera om de är tillräckliga för att fördela patienter till olika behandlingsalternativ. Detta görs med hjälp av en plattform för läkemedelsstudier där forskarna även samlar in data om hur kostnadseffektiva behandlingarna slutligen är. Sjöbergsstiftelsen har tilldelat arbetet 21 miljoner kronor.
– Med projektet hoppas vi kunna förbättra överlevnaden genom att bli bättre på att hitta den behandling som fungerar bäst för varje enskild patient, säger Andreas Josefsson, projektansvarig vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ett viktigt mål med projektet, som fått namnet Sprintr, är att skapa en grundstruktur för datainsamling och patientuppföljning, som blir tillgänglig för alla prostatacancerstudier i Sverige.
– Planen är att alla män i hela landet som har en misstänkt prostatacancer ska tillfrågas om att delta. Eftersom Sverige har en relativt liten befolkning kan det annars ta lång tid att få tillräckligt stora studier, säger projektledare Karin Welén vid Göteborgs universitet.
Fakta
Sprintr-projektet
Relaterat
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
