Sprintr står för Swedish prostate cancer initiative for novel treatment regimens och inkluderar forskare från Umeå universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom ingår lärosätenas respektive regioner och Scilifelab.
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Nästan hälften av alla män som avlider i prostatacancer i Sverige har diagnosen aggressiv cancer som ännu inte spridit sig i kroppen. Därmed borde det ha funnits möjligheter att hejda förloppet, men dagens behandlingar är ofta inte tillräckligt effektiva.
Nu ska ett projekt, som forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet leder, identifiera nya biomarkörer och utvärdera om de är tillräckliga för att fördela patienter till olika behandlingsalternativ. Detta görs med hjälp av en plattform för läkemedelsstudier där forskarna även samlar in data om hur kostnadseffektiva behandlingarna slutligen är. Sjöbergsstiftelsen har tilldelat arbetet 21 miljoner kronor.
– Med projektet hoppas vi kunna förbättra överlevnaden genom att bli bättre på att hitta den behandling som fungerar bäst för varje enskild patient, säger Andreas Josefsson, projektansvarig vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ett viktigt mål med projektet, som fått namnet Sprintr, är att skapa en grundstruktur för datainsamling och patientuppföljning, som blir tillgänglig för alla prostatacancerstudier i Sverige.
– Planen är att alla män i hela landet som har en misstänkt prostatacancer ska tillfrågas om att delta. Eftersom Sverige har en relativt liten befolkning kan det annars ta lång tid att få tillräckligt stora studier, säger projektledare Karin Welén vid Göteborgs universitet.
Fakta
Sprintr-projektet
Relaterat
Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Fler nyheter
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Starka känslor kring att få hemtjänst första gången
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
