Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Varje år delar en stor grupp aktörer ut medel till forskningsprojekt eller forskare i Sverige. Två av dessa aktörer är Hjärt-lungfonden och Vetenskapsrådet. I deras senaste utlysningsbeslut får projekt som rör äldre och åldrande över 45 miljoner kronor.
Hjärt-lungfonden beviljade pengar för totalt 594 miljoner kronor, varav 18 miljoner går till äldreforskningen. En av forskarna som får pengar från insamlingsorganisationen är Magnus Ekström, docent vid Lunds universitet, som kommer att studera om en ny syrgasbehandling kan förbättra behandlingen i hemmet för personer med lungsjukdomen KOL.
– Sverige har unika möjligheter att studera behandling av patienter med kronisk syrebrist genom våra nationella register. Vårt projekt undersöker om högflödesbehandling, jämfört med vanlig syrgasbehandling, minskar risken för sjukhusinläggning och död bland 270 patienter med hemsyrgas för KOL, säger han i ett pressmeddelande.
Ytterligare en forskare som får medel från Hjärt-lungfonden är Inger Ekman som är professor vid Göteborgs universitet. Hon kommer att studera om en personcentrerad vård i hemmet via telefon i kombination med ett digitalt stöd, leder till högre självtillit och ökad egenvård för sköra äldre med KOL eller hjärtsvikt.
Samtidigt delar Vetenskapsrådet ut 28 miljoner kronor till demensforskaren Henrik Zetterberg som tillsammans med kollegan Kaj Blennow studerar och utvecklar tester för demensdiagnostik.
Anslaget, som fördelas över åtta år, är en så kallad rådsprofessur som innebär en långsiktig satsning på Henrik Zetterbergs forskning.
– Det känns fantastiskt stort. En rådsprofessur är ett oerhört fint anslag, och det innebär också ett stort förtroende att få ett anslag som löper över så lång tid, säger Henrik Zetterberg i ett pressmeddelande.
Här är listan på forskningsprojekten och forskarna med äldre- och åldrandeinriktning som beviljades medel från Hjärt-lungfonden och de som beviljades Vetenskapsrådets anslag för rådsprofessur:
Hjärt-lungfonden
Vetenskapsrådet
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.