Varje år delar en stor grupp aktörer ut medel till forskningsprojekt eller forskare i Sverige. Två av dessa aktörer är Hjärt-lungfonden och Vetenskapsrådet. I deras senaste utlysningsbeslut får projekt som rör äldre och åldrande över 45 miljoner kronor.
Hjärt-lungfonden beviljade pengar för totalt 594 miljoner kronor, varav 18 miljoner går till äldreforskningen. En av forskarna som får pengar från insamlingsorganisationen är Magnus Ekström, docent vid Lunds universitet, som kommer att studera om en ny syrgasbehandling kan förbättra behandlingen i hemmet för personer med lungsjukdomen KOL.
– Sverige har unika möjligheter att studera behandling av patienter med kronisk syrebrist genom våra nationella register. Vårt projekt undersöker om högflödesbehandling, jämfört med vanlig syrgasbehandling, minskar risken för sjukhusinläggning och död bland 270 patienter med hemsyrgas för KOL, säger han i ett pressmeddelande.
Ytterligare en forskare som får medel från Hjärt-lungfonden är Inger Ekman som är professor vid Göteborgs universitet. Hon kommer att studera om en personcentrerad vård i hemmet via telefon i kombination med ett digitalt stöd, leder till högre självtillit och ökad egenvård för sköra äldre med KOL eller hjärtsvikt.
Samtidigt delar Vetenskapsrådet ut 28 miljoner kronor till demensforskaren Henrik Zetterberg som tillsammans med kollegan Kaj Blennow studerar och utvecklar tester för demensdiagnostik.
Anslaget, som fördelas över åtta år, är en så kallad rådsprofessur som innebär en långsiktig satsning på Henrik Zetterbergs forskning.
– Det känns fantastiskt stort. En rådsprofessur är ett oerhört fint anslag, och det innebär också ett stort förtroende att få ett anslag som löper över så lång tid, säger Henrik Zetterberg i ett pressmeddelande.
Här är listan på forskningsprojekten och forskarna med äldre- och åldrandeinriktning som beviljades medel från Hjärt-lungfonden och de som beviljades Vetenskapsrådets anslag för rådsprofessur:
Hjärt-lungfonden
Vetenskapsrådet
Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och svaga muskler. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.
Att fysisk träning är viktigt för hälsan, särskilt för äldre personer, är ingen nyhet. Korta, högintensiva träningspass för äldre kan vara mer effektivt än traditionell konditionsträning, visar en avhandling från Umeå universitet.
En forskargrupp ledd från Chalmers tekniska högskola har lyckats identifiera markörer för Parkinsons sjukdom i dess allra tidigaste skede, innan den har lett till hjärnskador. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan leda till bättre diagnostik, kanske med hjälp av blodprov.
Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.
Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar internationell forskning med forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm.
