Varje år delar en stor grupp aktörer ut medel till forskningsprojekt eller forskare i Sverige. Två av dessa aktörer är Hjärt-lungfonden och Vetenskapsrådet. I deras senaste utlysningsbeslut får projekt som rör äldre och åldrande över 45 miljoner kronor.
Hjärt-lungfonden beviljade pengar för totalt 594 miljoner kronor, varav 18 miljoner går till äldreforskningen. En av forskarna som får pengar från insamlingsorganisationen är Magnus Ekström, docent vid Lunds universitet, som kommer att studera om en ny syrgasbehandling kan förbättra behandlingen i hemmet för personer med lungsjukdomen KOL.
– Sverige har unika möjligheter att studera behandling av patienter med kronisk syrebrist genom våra nationella register. Vårt projekt undersöker om högflödesbehandling, jämfört med vanlig syrgasbehandling, minskar risken för sjukhusinläggning och död bland 270 patienter med hemsyrgas för KOL, säger han i ett pressmeddelande.
Ytterligare en forskare som får medel från Hjärt-lungfonden är Inger Ekman som är professor vid Göteborgs universitet. Hon kommer att studera om en personcentrerad vård i hemmet via telefon i kombination med ett digitalt stöd, leder till högre självtillit och ökad egenvård för sköra äldre med KOL eller hjärtsvikt.
Samtidigt delar Vetenskapsrådet ut 28 miljoner kronor till demensforskaren Henrik Zetterberg som tillsammans med kollegan Kaj Blennow studerar och utvecklar tester för demensdiagnostik.
Anslaget, som fördelas över åtta år, är en så kallad rådsprofessur som innebär en långsiktig satsning på Henrik Zetterbergs forskning.
– Det känns fantastiskt stort. En rådsprofessur är ett oerhört fint anslag, och det innebär också ett stort förtroende att få ett anslag som löper över så lång tid, säger Henrik Zetterberg i ett pressmeddelande.
Här är listan på forskningsprojekten och forskarna med äldre- och åldrandeinriktning som beviljades medel från Hjärt-lungfonden och de som beviljades Vetenskapsrådets anslag för rådsprofessur:
Hjärt-lungfonden
Vetenskapsrådet
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.
