Ministern diskuterade FoU-frågor hos Stiftelsen Äldrecentrum

Besöket av äldre- och socialförsäkringsministern hos Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum strax innan jul inleddes med ett möte med stiftelsens direktör Åsa Hedberg Rundgren och ordförande Robert Mjörnberg, som berättade om verksamhet och visioner. Tillsammans diskuterade de möjligheter till kunskapsutveckling som FoU-verksamheter inom socialtjänstens områden bidrar med runt om i landet.

Därefter fick ministern träffa Stiftelsen Äldrecentrums utredare och ta del av en posterutställning med aktuella projekt. Alla projekt genomförs i nära samarbete med praktiken och ofta i samverkan med äldre personer. I ett projekt är även äldre själva aktiva medforskare.

Anna Tenje hade många frågor till utredarna, och visade stort intresse för bland annat ett projekt som undersökt vilken bemanning som krävs för att säkerställa en god vård och omsorg på särskilt boende, samt ett annat om språkutbildning inom äldreomsorgen.

Ministern själv fick frågan om hur äldreomsorgens arbete kan bli mer kunskapsbaserat. Enligt Anna Tenje satsar många kommuner stort på utveckling inom områden som kanske inte alltid hör till kommunernas kärnverksamhet.

– Jag tycker kommunerna borde fokusera på områden där man är som allra bäst och som man är specialister på, det vill säga vård, skola och omsorg, och utveckla dem och knyta forskningen till sig.

Hon tyckte också att kommunernas verksamheter ska ställa krav på att få ta del av den forskning och kunskap som redan finns, och att man ska lära av varandra. Men även äldreomsorgen har ett ansvar att bygga kunskap och utveckla sin verksamhet, vilket kommer att betonas mer när den nya socialtjänstlagen träder i kraft.

Att utveckla äldreomsorgen tillsammans med en FoU-verksamhet, som Stiftelsen Äldrecentrum, skapar förutsättningar för att forskningsresultat ska kunna göra nytta direkt för äldreomsorgens målgrupper.

– Det finns otroligt mycket kunskap hos universiteten och inom staten. Vi är ganska dåliga, både från statens sida och forskarvärldens sida, att få vår kunskap att sippra ner. Jag får lyssna till de framstående forskarna i äldreforskarrådet, men det är inte jag som behöver kunskapen, det är ju verksamheterna och kommunalpolitikerna, säger Anna Tenje.

Om hon var tvungen att välja vilken kunskapsfråga som är viktigast just nu för äldreomsorgen, skulle det bli att ge demensvården högre prioritet.

– Det är det som skiljer mest mellan kommuner, men även inom en och samma kommun. Dessutom talar demografin för sig själv. 70 procent av alla som bor på ett äldreboende i dag har någon form av demensdiagnos.

Anna Tenje har tidigare arbetat med utbildningsfrågor i Växjö kommun och hon berättade att de fattade beslut om att all personal skulle utbildas inom bemötande och hur man tar hand om barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– När man kunde det blev det mycket bättre för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det blev bra för alla barn. Jag tänker likadant inom demens. Har man kunskap om personer med demens och kognitiv svikt så är det jättebra för dem med kognitiv svikt och demens. Men det är bra för alla.

Anna Tenje tyckte att det var ett givande besök och med tanke på hur mycket värdefull kunskap som praktiknära FoU-verksamheter genererar, uttryckte hon att de behöver bli ännu bättre på att nå ut med sina resultat och visa på den nytta som praktiknära FoU-verksamhet ger kommuner och andra utförare inom äldreomsorgen.

Anna Tenje framhöll också att lyckade lokala projekt måste nå ut till många fler stadsdelar och kommuner, som då kan inspireras till att driva den egna utvecklingen i en liknande riktning.