Olov Rolandsson, Andreas Tornevi, Pär Steneberg, Helena Edlund, Tommy Olsson, Ulf Andreasson m fl (2024). Acute hyperglycemia induced by hyperglycemic clamp affects plasma amyloid-β in type 2 diabetes. Publicerad i Journal of Alzheimer’s disease.
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer som drabbas av alzheimer har ofta förhöjda nivåer av plack i hjärnan. Tidigare forskning visar också att personer med diabetes typ 2 har större risk att få alzheimer, jämfört med personer som inte har diabetes. Svaret till varför verkar ligga i att dessa personer har svårt att bryta ner vissa beståndsdelar i placket som orsakar Alzheimers sjukdom.
Det visar forskning från Umeå universitet.
– Resultaten kan få betydelse för fortsatt forskning om möjliga behandlingar för att motverka risken för att personer med typ 2-diabetes ska drabbas av alzheimer, säger Olov Rolandsson, som har lett studien, i ett pressmeddelande.
Forskargruppen har studerat koncentrationen av de två viktigaste komponenterna i placket, så kallade beta-amyloider, i deltagarnas blod där en grupp hade diabetes typ 2 och den andra var en grupp utan sjukdomen. Därefter fick båda grupperna dropp med glukos.
Resultatet blev att nivåerna av beta-amyloider kraftigt sjönk i kontrollgruppen, men inte bland deltagarna med diabetes typ 2. Forskarna kunde inte heller se att ett ämne som bryter ner beta-amyloiden ökade i gruppen med sjukdomen.
Detta talar för att kroppen hos personer med diabetes typ2 inte har samma förmåga att bryta ner den farliga placken, som friska individer. Det i sin tur leder till ökad risk att placken lagras i hjärnan och orsakar kognitiva sjukdomar som alzheimer.
– Det behövs mer forskning för att bekräfta resultaten i denna begränsade studie. Förhoppningsvis kan det på sikt också leda till nya behandlingar. Men fynden understryker vikten av att så långt som möjligt förebygga diabetes typ2 och att personer som ändå har det ska undvika att få episoder av högt blodsocker, säger Olov Rolandsson.
Antalet deltagare var tio personer i åldern 66–72 med diabetes typ 2 och elva personer utan.
Relaterat
50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Fler nyheter
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.