Olov Rolandsson, Andreas Tornevi, Pär Steneberg, Helena Edlund, Tommy Olsson, Ulf Andreasson m fl (2024). Acute hyperglycemia induced by hyperglycemic clamp affects plasma amyloid-β in type 2 diabetes. Publicerad i Journal of Alzheimer’s disease.
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer som drabbas av alzheimer har ofta förhöjda nivåer av plack i hjärnan. Tidigare forskning visar också att personer med diabetes typ 2 har större risk att få alzheimer, jämfört med personer som inte har diabetes. Svaret till varför verkar ligga i att dessa personer har svårt att bryta ner vissa beståndsdelar i placket som orsakar Alzheimers sjukdom.
Det visar forskning från Umeå universitet.
– Resultaten kan få betydelse för fortsatt forskning om möjliga behandlingar för att motverka risken för att personer med typ 2-diabetes ska drabbas av alzheimer, säger Olov Rolandsson, som har lett studien, i ett pressmeddelande.
Forskargruppen har studerat koncentrationen av de två viktigaste komponenterna i placket, så kallade beta-amyloider, i deltagarnas blod där en grupp hade diabetes typ 2 och den andra var en grupp utan sjukdomen. Därefter fick båda grupperna dropp med glukos.
Resultatet blev att nivåerna av beta-amyloider kraftigt sjönk i kontrollgruppen, men inte bland deltagarna med diabetes typ 2. Forskarna kunde inte heller se att ett ämne som bryter ner beta-amyloiden ökade i gruppen med sjukdomen.
Detta talar för att kroppen hos personer med diabetes typ2 inte har samma förmåga att bryta ner den farliga placken, som friska individer. Det i sin tur leder till ökad risk att placken lagras i hjärnan och orsakar kognitiva sjukdomar som alzheimer.
– Det behövs mer forskning för att bekräfta resultaten i denna begränsade studie. Förhoppningsvis kan det på sikt också leda till nya behandlingar. Men fynden understryker vikten av att så långt som möjligt förebygga diabetes typ2 och att personer som ändå har det ska undvika att få episoder av högt blodsocker, säger Olov Rolandsson.
Antalet deltagare var tio personer i åldern 66–72 med diabetes typ 2 och elva personer utan.
Relaterat
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Fler nyheter
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.