Nestor reder ut socialtjänstens nya begrepp

Framöver kommer vetenskap och beprövad erfarenhet få en större roll inom socialtjänsten. Men vad innebär det, och hur kan det utveckla verksamheterna? Nestor FoU-center har publicerat en ny rapport som tar upp de nya begreppen och förändringen.

Rapportens framsidaUtredningen om förslag till en ny socialtjänstlag föreslog att socialtjänsten ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i framtiden. Detta i likhet med hälso- och sjukvården. Många har välkomnat förändringen, inte minst för att det kan öka möjligheterna att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten. Frågan är dock vad de komplexa begreppen ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, ”evidensbaserad praktik” och ”kunskapsstyrning” egentligen betyder, och vad de kan tänkas betyda just inom socialtjänsten.

Nu har Nestor FoU-centers Emanuel Åhlfeldt skrivit en rapport om dessa begrepp, som kommer att spela en stor roll när de ska börja användas i praktiken.

­– Begreppen har en längre historia i hälso- och sjukvården, men det är heller inte nya begrepp i socialtjänsten. Diskussionen tog visserligen fart i och med utredningen om ny socialtjänstlag, men diskussionen har pågått i decennier. En stor utmaning är dock att översätta begreppen och anpassa dem till socialtjänsten. I den översättningen finns det olika aktörer och intressen som försöker dra begreppen åt olika håll. Det är helt naturligt, men det gör att begreppen blir svåra att förstå, eftersom de används på så många olika sätt och betonar olika saker, säger Emanuel Åhlfeldt i en kommentar på Nestor FoU-centers hemsida.

Relaterat

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.