En illustration av de nätverk som finns kring äldre med risk för undernäring. Bild: Livsmedelsakademin

Nollvision mot undernäring

I ett Vinnovaprojekt utvecklar en rad aktörer nu en arbetsmodell för att kunna motverka undernäring hos äldre. Målet är att alla kommuner och regioner ska kunna implementera metoderna.

Det är inte ovanligt med undernäring hos äldre personer, något som ökar risken för fallskador, psykisk ohälsa, olika följdsjukdomar och förtida död. Detta vill Livsmedelsakademin, tillsammans med en lång rad aktörer, försöka motverka genom sitt Vinnovafinansierade projekt Nollvisionen för undernäring hos äldre.

Under projektets första år genomförde man en förstudie, för att kartlägga de nätverk som finns kring äldre personer. Där identifierades mer än 65 offentliga och privata organisationer, beslutsfattare och anhöriga, som har ett ansvar för hur äldre mår. Utifrån dessa har nu en projektplan tagits fram.

Som nästa del av projektet kommer två kommuner, Kävlinge och Stockholms stad, under 2020 och 2021 att ställa upp som så kallade testbäddar där man arbetar fram olika lösningar och utvärderar dem. 2025, när hela projektet avslutas, ska det finnas en färdig arbetsmodell för kommunerna. Med den ska undernäring hos äldre kunna motverkas.

– Utmaningen är komplex och kräver ett nytt sätt att se på den äldres behov. Om vi sätter den äldre i fokus kan vi tillsammans skapa den samhällsförändring som krävs för att lösa problemet med undernäring, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin, i ett pressmeddelande.

Som helhet innehåller Nollvisionen flera underprojekt.

  • Utveckla digitala kommunikationslösningar för att tidigt kunna identifiera undernäring.
  • Testa behovsanpassade matkassar för äldre.
  • Ta fram idéer för att bryta de äldres ensamhet.
  • Öka kunskapen om näring och måltider hos personal, anhöriga och den äldre själv.
  • Utveckla kostnadskalkyler som jämför analyserar de förebyggande insatsernas kostnadseffektivitet.

Relaterat

Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo

Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong…

Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö

Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…

Gemenskap i utsatta områden

Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer…

Fler nyheter

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…