En illustration av de nätverk som finns kring äldre med risk för undernäring. Bild: Livsmedelsakademin

Nollvision mot undernäring

I ett Vinnovaprojekt utvecklar en rad aktörer nu en arbetsmodell för att kunna motverka undernäring hos äldre. Målet är att alla kommuner och regioner ska kunna implementera metoderna.

Det är inte ovanligt med undernäring hos äldre personer, något som ökar risken för fallskador, psykisk ohälsa, olika följdsjukdomar och förtida död. Detta vill Livsmedelsakademin, tillsammans med en lång rad aktörer, försöka motverka genom sitt Vinnovafinansierade projekt Nollvisionen för undernäring hos äldre.

Under projektets första år genomförde man en förstudie, för att kartlägga de nätverk som finns kring äldre personer. Där identifierades mer än 65 offentliga och privata organisationer, beslutsfattare och anhöriga, som har ett ansvar för hur äldre mår. Utifrån dessa har nu en projektplan tagits fram.

Som nästa del av projektet kommer två kommuner, Kävlinge och Stockholms stad, under 2020 och 2021 att ställa upp som så kallade testbäddar där man arbetar fram olika lösningar och utvärderar dem. 2025, när hela projektet avslutas, ska det finnas en färdig arbetsmodell för kommunerna. Med den ska undernäring hos äldre kunna motverkas.

– Utmaningen är komplex och kräver ett nytt sätt att se på den äldres behov. Om vi sätter den äldre i fokus kan vi tillsammans skapa den samhällsförändring som krävs för att lösa problemet med undernäring, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin, i ett pressmeddelande.

Som helhet innehåller Nollvisionen flera underprojekt.

  • Utveckla digitala kommunikationslösningar för att tidigt kunna identifiera undernäring.
  • Testa behovsanpassade matkassar för äldre.
  • Ta fram idéer för att bryta de äldres ensamhet.
  • Öka kunskapen om näring och måltider hos personal, anhöriga och den äldre själv.
  • Utveckla kostnadskalkyler som jämför analyserar de förebyggande insatsernas kostnadseffektivitet.

Relaterat

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Äldre man håller i ett glas

Så ser äldres ­alkoholvanor ut

Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.