Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.
Foto: NadyaSo/Mostphotos

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

I den nya rapporten Spelglädje genom åren har Inger Eliasson vid Umeå universitet tillsammans med RF/Sisu, Svenska fotbollförbundet och Svenska innebandyförbundet undersökt gåfotbollen och innebandy+ närmare. Gåfotbollen är, som många känner till, under stark tillväxt, men nu kommer även innebandy+, en snällare form av innebandy där man får springa, men där man exempelvis förbjudit tacklingarna.

– Det är nog ingen överdrift att påstå att gåfotbollen är den idrott som växer snabbast i landet. Förmodligen är en stor orsak att upplevelsen är så pass positiv och att fler vill testa efter att ha fått höra om gåfotboll, säger Inger Eliasson i en nyhet på Svenska fotbollförbundets hemsida.

Båda idrotterna utövas främst av äldre personer, och Svenska innebandyförbundet arbetar också för att utveckla gåinnebandy, som ett ännu mer åldersvänligt alternativ. I den nya undersökningen uppger 83 procent av de manliga och 64 procent av de kvinnliga deltagarna att de vill tävla i sin sport.

– Det visar att även äldre vill tävla och att de motiveras av att göra mål och spela matcher mot andra lag. De svaren får jag också i de fokusgruppsintervjuer som genomförts. De äldre säger att det är en rolig utmaning att spela matcher och att de då får ett kvitto på hur bra de är. Men det viktigaste är ändå det sociala, att de får träffa andra och att de har något att se fram emot under veckan.

Samtidigt är det inte säkert en positiv utveckling för alla utövare.

– Vi vet från annan forskning att matcher och fokus på att prestera och vinna påverkar både klimatet och utövarna. Det hoppas jag kunna följa upp för att undersöka hur matcher och tabeller får påverkan på upplevelserna och deltagandet på sikt, säger Inger Eliasson.

Inom gåfotbollen har exempelvis Stockholm flera serier med tabellräkning, men det spelas också många träningsmatcher runt om i landet. Idrotten är i en stark utvecklingsfas.

Senioridrotterna visade sig också ha stor inverkan på deltagarnas vardagsliv. 63 procent av kvinnorna tycker till exempel att gåfotbollen betyder väldigt mycket för dem, idrotten ger dem ökad livskvalitet. Gåfotbollen får även många att återvända till föreningslivet, men så många som elva procent har aldrig varit idrottsaktiva förut.

– Det innebär att en av tio utövare hittar in till förenings- och lagidrotten i senior ålder, vilket får ses som något väldigt positivt. Här fångar gåfotbollen upp en helt ny målgrupp, säger Inger Eliasson.

Läs rapporten

Inger Eliasson (2024). Spelglädje genom åren. Idrottshögskolan, Umeå universitet.

Relaterat

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…