Inom samarbetet Multipark arbetar mer än 200 forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds och Göteborgs universitet med forskning kring parkinson och alzheimer. Nu skapar man en biobank med speciell inriktning mot Parkinsons sjukdom. Här kommer man att samla 1000 genetiska profiler från patienter med parkinson, tillsammans med data om livsstil och sjukdomshistoria.
– Jag är övertygad om att många forskare kommer att använda biobanken de närmsta åren, vilket kan leda till utvecklingen av nya behandlingar, säger Andreas Puschmann, associerad professor i neurologi vid Lunds universitetssjukhus, i en nyhet på Lunds universitets hemsida.
Biobanken består av blodprover från hälften av Skånes alla parkinsonpatienter och har tagit fyra år att bygga upp. Tillsammans med de 1000 profilerna ingår lika många till som utgör kontrollgrupp, insamlade efter kön, ålder och bostadsort. I biobanken sparar man serum, plasma, DNA och RNA, allt förvaras fryst i Biobank Syd i Lund.
– Vi valde att ta blodprover som tillåter många typer av analyser beroende på om forskarna i framtiden vill titta på biomarkörer eller genetiska variationer. De patientenkäter vi har gjort gör det möjligt att studera biomarkörer och genetik i blodet och koppla ihop dem med miljöfaktorer. Tillgången till det Svenska parkinsonregistret gör det också möjligt att följa patienterna över tid, studera deras sjukdomshistorik och läkemedelsanvändning, säger Maria Swanberg, som är biobankens koordinator.
– Det är en styrka i fallkontrollstudien att vi ser hur den reproducerar de kända forskningsresultaten kring Parkinsons sjukdom. Vi kan, liksom flera tidigare studier, se att rökare och kaffedrickare drabbas i mindre utsträckning medan exponeringen för pesticider ökar risken för att drabbas, fortsätter hon.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
