Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Inom samarbetet Multipark arbetar mer än 200 forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds och Göteborgs universitet med forskning kring parkinson och alzheimer. Nu skapar man en biobank med speciell inriktning mot Parkinsons sjukdom. Här kommer man att samla 1000 genetiska profiler från patienter med parkinson, tillsammans med data om livsstil och sjukdomshistoria.
– Jag är övertygad om att många forskare kommer att använda biobanken de närmsta åren, vilket kan leda till utvecklingen av nya behandlingar, säger Andreas Puschmann, associerad professor i neurologi vid Lunds universitetssjukhus, i en nyhet på Lunds universitets hemsida.
Biobanken består av blodprover från hälften av Skånes alla parkinsonpatienter och har tagit fyra år att bygga upp. Tillsammans med de 1000 profilerna ingår lika många till som utgör kontrollgrupp, insamlade efter kön, ålder och bostadsort. I biobanken sparar man serum, plasma, DNA och RNA, allt förvaras fryst i Biobank Syd i Lund.
– Vi valde att ta blodprover som tillåter många typer av analyser beroende på om forskarna i framtiden vill titta på biomarkörer eller genetiska variationer. De patientenkäter vi har gjort gör det möjligt att studera biomarkörer och genetik i blodet och koppla ihop dem med miljöfaktorer. Tillgången till det Svenska parkinsonregistret gör det också möjligt att följa patienterna över tid, studera deras sjukdomshistorik och läkemedelsanvändning, säger Maria Swanberg, som är biobankens koordinator.
– Det är en styrka i fallkontrollstudien att vi ser hur den reproducerar de kända forskningsresultaten kring Parkinsons sjukdom. Vi kan, liksom flera tidigare studier, se att rökare och kaffedrickare drabbas i mindre utsträckning medan exponeringen för pesticider ökar risken för att drabbas, fortsätter hon.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.