Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Cirka 30–50 procent av personer med lindrig kognitiv störning, MCI, insjuknar inom några år i en demenssjukdom, där den vanligaste är Alzheimers sjukdom. I en ny europeisk studie har biomarkörer i ryggmärgsvätska och hjärnröntgenbilder använts för att räkna ut risken för MCI-patienter att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år. Röntgenbilderna avbildar hippocampus, som är den struktur i hjärnan som drabbas först vid alzheimer.
Förhoppningen är att den nya metoden ska minska onödig oro för diagnosen och att de som löper risk att drabbas av demens kan få mer detaljerade prognoser.
– Att berätta för en patient att du har en större risk att utveckla alzheimer på de här kriterierna ger mig en större säkerhet som kliniker, säger Yvonne Freund-Levi, forskare i klinisk neurovetenskap vid Örebros universitet och en av studiens författare.
Metoden kanske också leder till att rätt person får framtida bromsmediciner snabbt.
– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv bättre medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.