Ny metod räknar risk för demens

Med hjälp av biomarkörer och röntgen har forskare kunnat identifiera vilka bland dem med lindrig minnesstörning som löper störst risk att insjukna i demens. Metoden hjälper också till med att förutspå när sjukdomstillståndet kommer att förvärras.

Cirka 30–50 procent av personer med lindrig kognitiv störning, MCI, insjuknar inom några år i en demenssjukdom, där den vanligaste är Alzheimers sjukdom. I en ny europeisk studie har biomarkörer i ryggmärgsvätska och hjärnröntgenbilder använts för att räkna ut risken för MCI-patienter att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år. Röntgenbilderna avbildar hippocampus, som är den struktur i hjärnan som drabbas först vid alzheimer.

Förhoppningen är att den nya metoden ska minska onödig oro för diagnosen och att de som löper risk att drabbas av demens kan få mer detaljerade prognoser.

– Att berätta för en patient att du har en större risk att utveckla alzheimer på de här kriterierna ger mig en större säkerhet som kliniker, säger Yvonne Freund-Levi, forskare i klinisk neurovetenskap vid Örebros universitet och en av studiens författare.

Metoden kanske också leder till att rätt person får framtida bromsmediciner snabbt.

– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv bättre medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.