Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
Cirka 30–50 procent av personer med lindrig kognitiv störning, MCI, insjuknar inom några år i en demenssjukdom, där den vanligaste är Alzheimers sjukdom. I en ny europeisk studie har biomarkörer i ryggmärgsvätska och hjärnröntgenbilder använts för att räkna ut risken för MCI-patienter att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år. Röntgenbilderna avbildar hippocampus, som är den struktur i hjärnan som drabbas först vid alzheimer.
Förhoppningen är att den nya metoden ska minska onödig oro för diagnosen och att de som löper risk att drabbas av demens kan få mer detaljerade prognoser.
– Att berätta för en patient att du har en större risk att utveckla alzheimer på de här kriterierna ger mig en större säkerhet som kliniker, säger Yvonne Freund-Levi, forskare i klinisk neurovetenskap vid Örebros universitet och en av studiens författare.
Metoden kanske också leder till att rätt person får framtida bromsmediciner snabbt.
– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv bättre medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt hur kommunerna använder arbetsdifferentiering.
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.