Cirka 30–50 procent av personer med lindrig kognitiv störning, MCI, insjuknar inom några år i en demenssjukdom, där den vanligaste är Alzheimers sjukdom. I en ny europeisk studie har biomarkörer i ryggmärgsvätska och hjärnröntgenbilder använts för att räkna ut risken för MCI-patienter att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år. Röntgenbilderna avbildar hippocampus, som är den struktur i hjärnan som drabbas först vid alzheimer.
Förhoppningen är att den nya metoden ska minska onödig oro för diagnosen och att de som löper risk att drabbas av demens kan få mer detaljerade prognoser.
– Att berätta för en patient att du har en större risk att utveckla alzheimer på de här kriterierna ger mig en större säkerhet som kliniker, säger Yvonne Freund-Levi, forskare i klinisk neurovetenskap vid Örebros universitet och en av studiens författare.
Metoden kanske också leder till att rätt person får framtida bromsmediciner snabbt.
– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv bättre medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
