Kollage med silhuetter på huvuden
Foto: Mostphotos

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

De samhälleliga kostnaderna för personer med demenssjukdomar uppskattas till runt 90–100 miljarder kronor, varav en hög andel ligger i den kommunala sektorn och handlar om platser på särskilda boenden.

– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna säger professor emeritus Anders Wimo, Karolinska institutet, som också är en av författarna till en ny rapport om antalet personer med demenssjukdom, i ett pressmeddelande.

Rapporten, som bland annat har baserat sina beräkningar på befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, har skrivits av forskare på Karolinska institutet på uppdrag av Socialdepartementet.

Nu uppskattas antalet demenssjuka vara runt 130 000-150 000 personer, en siffra som väntas öka till cirka 230 000-270 000 år 2050.

– Den här rapporten belyser en snabbt växande folkhälsosjukdom – det ökade antalet personer som väntas drabbas av demenssjukdom, vilket påverkar både individen och anhöriga, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.

Regeringen har tagit flera steg för att möta utvecklingen genom att presentera en utvecklad nationell demensstrategi och öka resurserna till Svenskt demenscentrum, enligt Anna Tenje. Men mer behöver göras.

– Forskningen gör framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid, säger Anna Tenje.

Läs rapporten

Anders Wimo, Chengxuan Qiu, Laura Fratiglioni, Yajun Liang, Giulia Grande, Anders Sköldunger m fl (2025). Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023. Karolinska institutet.

Huvudansvariga för rapporten har varit professor emeritus Anders Wimo och docent Amaia Calderón-Larrañaga, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Relaterat

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar…

Polis i uniform som står framför polisskylt

Studie kartlägger personer med demens som försvinner

En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de…

Äldre kvinna står med utsträcka armar

Skräddarsydd rehabilitering förbättrar livet vid demenssjukdom

Ett individanpassat rehabiliteringsprogram, kombinerat med utbildning och stöd för närstående, kan öka social delaktighet för personer med demenssjukdom. Det visar en ny avhandling…

Fler nyheter

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Äldre man äter ensam på en hamburgerrestaurang

Äta ensam kan ge sämre matrutiner

Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra.…