De samhälleliga kostnaderna för personer med demenssjukdomar uppskattas till runt 90–100 miljarder kronor, varav en hög andel ligger i den kommunala sektorn och handlar om platser på särskilda boenden.
– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna säger professor emeritus Anders Wimo, Karolinska institutet, som också är en av författarna till en ny rapport om antalet personer med demenssjukdom, i ett pressmeddelande.
Rapporten, som bland annat har baserat sina beräkningar på befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, har skrivits av forskare på Karolinska institutet på uppdrag av Socialdepartementet.
Nu uppskattas antalet demenssjuka vara runt 130 000-150 000 personer, en siffra som väntas öka till cirka 230 000-270 000 år 2050.
– Den här rapporten belyser en snabbt växande folkhälsosjukdom – det ökade antalet personer som väntas drabbas av demenssjukdom, vilket påverkar både individen och anhöriga, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.
Regeringen har tagit flera steg för att möta utvecklingen genom att presentera en utvecklad nationell demensstrategi och öka resurserna till Svenskt demenscentrum, enligt Anna Tenje. Men mer behöver göras.
– Forskningen gör framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid, säger Anna Tenje.
Anders Wimo, Chengxuan Qiu, Laura Fratiglioni, Yajun Liang, Giulia Grande, Anders Sköldunger m fl (2025). Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023. Karolinska institutet.
Huvudansvariga för rapporten har varit professor emeritus Anders Wimo och docent Amaia Calderón-Larrañaga, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…
