Kollage med silhuetter på huvuden
Foto: Mostphotos

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

De samhälleliga kostnaderna för personer med demenssjukdomar uppskattas till runt 90–100 miljarder kronor, varav en hög andel ligger i den kommunala sektorn och handlar om platser på särskilda boenden.

– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna säger professor emeritus Anders Wimo, Karolinska institutet, som också är en av författarna till en ny rapport om antalet personer med demenssjukdom, i ett pressmeddelande.

Rapporten, som bland annat har baserat sina beräkningar på befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, har skrivits av forskare på Karolinska institutet på uppdrag av Socialdepartementet.

Nu uppskattas antalet demenssjuka vara runt 130 000-150 000 personer, en siffra som väntas öka till cirka 230 000-270 000 år 2050.

– Den här rapporten belyser en snabbt växande folkhälsosjukdom – det ökade antalet personer som väntas drabbas av demenssjukdom, vilket påverkar både individen och anhöriga, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.

Regeringen har tagit flera steg för att möta utvecklingen genom att presentera en utvecklad nationell demensstrategi och öka resurserna till Svenskt demenscentrum, enligt Anna Tenje. Men mer behöver göras.

– Forskningen gör framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid, säger Anna Tenje.

Läs rapporten

Anders Wimo, Chengxuan Qiu, Laura Fratiglioni, Yajun Liang, Giulia Grande, Anders Sköldunger m fl (2025). Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023. Karolinska institutet.

Huvudansvariga för rapporten har varit professor emeritus Anders Wimo och docent Amaia Calderón-Larrañaga, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Relaterat

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…

Fler nyheter

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…