Kollage med silhuetter på huvuden
Foto: Mostphotos

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

De samhälleliga kostnaderna för personer med demenssjukdomar uppskattas till runt 90–100 miljarder kronor, varav en hög andel ligger i den kommunala sektorn och handlar om platser på särskilda boenden.

– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna säger professor emeritus Anders Wimo, Karolinska institutet, som också är en av författarna till en ny rapport om antalet personer med demenssjukdom, i ett pressmeddelande.

Rapporten, som bland annat har baserat sina beräkningar på befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, har skrivits av forskare på Karolinska institutet på uppdrag av Socialdepartementet.

Nu uppskattas antalet demenssjuka vara runt 130 000-150 000 personer, en siffra som väntas öka till cirka 230 000-270 000 år 2050.

– Den här rapporten belyser en snabbt växande folkhälsosjukdom – det ökade antalet personer som väntas drabbas av demenssjukdom, vilket påverkar både individen och anhöriga, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.

Regeringen har tagit flera steg för att möta utvecklingen genom att presentera en utvecklad nationell demensstrategi och öka resurserna till Svenskt demenscentrum, enligt Anna Tenje. Men mer behöver göras.

– Forskningen gör framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid, säger Anna Tenje.

Läs rapporten

Anders Wimo, Chengxuan Qiu, Laura Fratiglioni, Yajun Liang, Giulia Grande, Anders Sköldunger m fl (2025). Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023. Karolinska institutet.

Huvudansvariga för rapporten har varit professor emeritus Anders Wimo och docent Amaia Calderón-Larrañaga, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Relaterat

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…