Ny studie samlar strategier vid kognitiv nedsättning

Personer med kognitiv nedsättning använder en rad egna strategier för att hantera sin vardag. Nu har en forskargrupp försökt systematisera kunskapen om dem, något som kan bli ett stöd i arbetsterapeuternas arbete.
Äldre man står i ett kök och bläddrar i tidningen

Foto: Tarre10, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia

För personer med kognitiv nedsättning orsakad exempelvis av demens eller stroke, blir vardagen en utmaning. Med stöd från arbetsterapeuter kan de klara olika sysslor bättre, men en förbisedd resurs är de strategier som de som lever med kognitiv nedsättning själva utvecklar. Nu har en forskargrupp från Sverige, Finland och Kanada sammanställt elva tidigare studier för att identifiera och kategorisera dessa strategier. Förhoppningen är att kunna utveckla arbetsterapeuternas arbete.

Forskarna hittade trettio olika vardagsstrategier som de kunde gruppera i sju olika kategorier. Bland strategierna återfinns enkla knep som att skriva lappar eller prata med sig själv för att inte glömma saker, olika sätt att ta hjälp av andra, hålla fast vid vanor och rutiner, använda flera sinnen som ljud och känsel, att förbereda sig väl, ta en sak i taget, kontrollera om man glömt något, ha gott om tid, ta pauser och kanske välja bort vissa aktiviteter eller teknologier.

I diskussionsdelen av sin artikel skriver forskarna att de rekommenderar arbetsterapeuter att observera vilka strategier som deras patienter använder sig av, på vilket sätt och vid vilka tillfällen, då detta kan spela roll, både för beteenden som kan stärkas och beteenden som man kanske är bäst hjälpt av att vänja sig av med.

Läs artikeln

Louise Nygård, Charlotta Ryd, Arlene Astell, Ann-Charlotte Nedlund, Jennifer Boger, Anna Mäki Petäjä Leinonen, Mervi Issakainen och Maria Larsson Lund (2021). Self-initiated management approaches in everyday occupations used by people with acquired cognitive impairment. Scandinavian journal of occupational therapy.

Relaterat

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som bygger på forskning som har undersökt kopplingen mellan kost och utvecklingen av…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i parodontologi.

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Fler nyheter

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.