Louise Nygård, Charlotta Ryd, Arlene Astell, Ann-Charlotte Nedlund, Jennifer Boger, Anna Mäki Petäjä Leinonen, Mervi Issakainen och Maria Larsson Lund (2021). Self-initiated management approaches in everyday occupations used by people with acquired cognitive impairment. Scandinavian journal of occupational therapy.
Ny studie samlar strategier vid kognitiv nedsättning
Personer med kognitiv nedsättning använder en rad egna strategier för att hantera sin vardag. Nu har en forskargrupp försökt systematisera kunskapen om dem, något som kan bli ett stöd i arbetsterapeuternas arbete.
Foto: Tarre10, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia
För personer med kognitiv nedsättning orsakad exempelvis av demens eller stroke, blir vardagen en utmaning. Med stöd från arbetsterapeuter kan de klara olika sysslor bättre, men en förbisedd resurs är de strategier som de som lever med kognitiv nedsättning själva utvecklar. Nu har en forskargrupp från Sverige, Finland och Kanada sammanställt elva tidigare studier för att identifiera och kategorisera dessa strategier. Förhoppningen är att kunna utveckla arbetsterapeuternas arbete.
Forskarna hittade trettio olika vardagsstrategier som de kunde gruppera i sju olika kategorier. Bland strategierna återfinns enkla knep som att skriva lappar eller prata med sig själv för att inte glömma saker, olika sätt att ta hjälp av andra, hålla fast vid vanor och rutiner, använda flera sinnen som ljud och känsel, att förbereda sig väl, ta en sak i taget, kontrollera om man glömt något, ha gott om tid, ta pauser och kanske välja bort vissa aktiviteter eller teknologier.
I diskussionsdelen av sin artikel skriver forskarna att de rekommenderar arbetsterapeuter att observera vilka strategier som deras patienter använder sig av, på vilket sätt och vid vilka tillfällen, då detta kan spela roll, både för beteenden som kan stärkas och beteenden som man kanske är bäst hjälpt av att vänja sig av med.
Läs artikeln
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
