Louise Nygård, Charlotta Ryd, Arlene Astell, Ann-Charlotte Nedlund, Jennifer Boger, Anna Mäki Petäjä Leinonen, Mervi Issakainen och Maria Larsson Lund (2021). Self-initiated management approaches in everyday occupations used by people with acquired cognitive impairment. Scandinavian journal of occupational therapy.
Ny studie samlar strategier vid kognitiv nedsättning
Personer med kognitiv nedsättning använder en rad egna strategier för att hantera sin vardag. Nu har en forskargrupp försökt systematisera kunskapen om dem, något som kan bli ett stöd i arbetsterapeuternas arbete.
Foto: Tarre10, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia
För personer med kognitiv nedsättning orsakad exempelvis av demens eller stroke, blir vardagen en utmaning. Med stöd från arbetsterapeuter kan de klara olika sysslor bättre, men en förbisedd resurs är de strategier som de som lever med kognitiv nedsättning själva utvecklar. Nu har en forskargrupp från Sverige, Finland och Kanada sammanställt elva tidigare studier för att identifiera och kategorisera dessa strategier. Förhoppningen är att kunna utveckla arbetsterapeuternas arbete.
Forskarna hittade trettio olika vardagsstrategier som de kunde gruppera i sju olika kategorier. Bland strategierna återfinns enkla knep som att skriva lappar eller prata med sig själv för att inte glömma saker, olika sätt att ta hjälp av andra, hålla fast vid vanor och rutiner, använda flera sinnen som ljud och känsel, att förbereda sig väl, ta en sak i taget, kontrollera om man glömt något, ha gott om tid, ta pauser och kanske välja bort vissa aktiviteter eller teknologier.
I diskussionsdelen av sin artikel skriver forskarna att de rekommenderar arbetsterapeuter att observera vilka strategier som deras patienter använder sig av, på vilket sätt och vid vilka tillfällen, då detta kan spela roll, både för beteenden som kan stärkas och beteenden som man kanske är bäst hjälpt av att vänja sig av med.
Läs artikeln
Relaterat
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Ett lyft för hjärnhälsan
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs av forskare från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.
Effektiv modell tar nästa kliv
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.
