Deborah Gestrin (2024). ”Vi vill ha mer limpa.” Uppföljning av projektet Limpan i Norrköping. Arbetsrapport 47:2024. FoU Centrum.
Ny uppsökande strategi för att nå ensamma i Norrköping
Limpan var ett tvåårigt projekt där Norrköpings kommun tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och i samverkan med en lång rad lokala aktörer ville försöka nå isolerade, ensamma äldre personer i kommunens områden Skärblacka, Klockartorpet och Haga. De tre områdena har lite olika sammansatt befolkning och projektet hade också stor flexibilitet i att anpassa sina strategier efter de lokala förutsättningarna.
Idén bakom det uppsökande arbetet i projektet var att använda så många olika vägar som möjligt för att nå de äldre på olika platser, tider och sammanhang. En seniorkoordinator i varje område inventerade de lokala förutsättningarna och skapade nätverk med träffpunkter, organisationer, företag, hemtjänst och vårdcentraler. I koordinatorsrollen låg att bli en slags brobyggare mellan dessa organisationer och de äldre. En ny roll inom kommunen, seniorlotsarna, etablerades för att engagera äldre personer och själva få dem att hjälpa varandra.
I en rapport har FoU Centrum beskrivit och utvärderat Limpans arbete och resultat. De äldre uppskattade projektets aktiviteter, inte minst för att den gav social samvaro och motion. De var oroliga för vad som ska hända nu när projektet är slut, och vissa framhöll hur viktiga seniorkoordinatorerna och de nya nätverken kommit att bli.
Just samverkan med lokala aktörer tycks ha varit extra betydelsefullt för att nå ut bredare och kunna skapa ett bra utbud av aktiviteter. Det tycks som om Limpan har gjort skillnad i arbetet för att minska ensamhet och stärka äldre personers nätverk. Rapportens författare skriver att det nu vore positivt att behålla projektets momentum:
”Kortfattat går det att beskriva hur projektet Limpan framgångsrikt har arbetat för att minska ensamhet och utanförskap bland seniorer genom en kombination av uppsökande verksamhet, engagerad personal, varierande aktiviteter samt fokus på delaktighet och personcentrering. Förhoppningen är att detta arbetssätt kan fortsätta även efter projektets avslutning, och att Limpan har lagt grunden för långsiktig framgång.”
Relaterat
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…