Deborah Gestrin (2024). ”Vi vill ha mer limpa.” Uppföljning av projektet Limpan i Norrköping. Arbetsrapport 47:2024. FoU Centrum.
Ny uppsökande strategi för att nå ensamma i Norrköping
Limpan var ett tvåårigt projekt där Norrköpings kommun tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och i samverkan med en lång rad lokala aktörer ville försöka nå isolerade, ensamma äldre personer i kommunens områden Skärblacka, Klockartorpet och Haga. De tre områdena har lite olika sammansatt befolkning och projektet hade också stor flexibilitet i att anpassa sina strategier efter de lokala förutsättningarna.
Idén bakom det uppsökande arbetet i projektet var att använda så många olika vägar som möjligt för att nå de äldre på olika platser, tider och sammanhang. En seniorkoordinator i varje område inventerade de lokala förutsättningarna och skapade nätverk med träffpunkter, organisationer, företag, hemtjänst och vårdcentraler. I koordinatorsrollen låg att bli en slags brobyggare mellan dessa organisationer och de äldre. En ny roll inom kommunen, seniorlotsarna, etablerades för att engagera äldre personer och själva få dem att hjälpa varandra.
I en rapport har FoU Centrum beskrivit och utvärderat Limpans arbete och resultat. De äldre uppskattade projektets aktiviteter, inte minst för att den gav social samvaro och motion. De var oroliga för vad som ska hända nu när projektet är slut, och vissa framhöll hur viktiga seniorkoordinatorerna och de nya nätverken kommit att bli.
Just samverkan med lokala aktörer tycks ha varit extra betydelsefullt för att nå ut bredare och kunna skapa ett bra utbud av aktiviteter. Det tycks som om Limpan har gjort skillnad i arbetet för att minska ensamhet och stärka äldre personers nätverk. Rapportens författare skriver att det nu vore positivt att behålla projektets momentum:
”Kortfattat går det att beskriva hur projektet Limpan framgångsrikt har arbetat för att minska ensamhet och utanförskap bland seniorer genom en kombination av uppsökande verksamhet, engagerad personal, varierande aktiviteter samt fokus på delaktighet och personcentrering. Förhoppningen är att detta arbetssätt kan fortsätta även efter projektets avslutning, och att Limpan har lagt grunden för långsiktig framgång.”
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…