Deborah Gestrin (2024). ”Vi vill ha mer limpa.” Uppföljning av projektet Limpan i Norrköping. Arbetsrapport 47:2024. FoU Centrum.
Ny uppsökande strategi för att nå ensamma i Norrköping
Limpan var ett tvåårigt projekt där Norrköpings kommun tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och i samverkan med en lång rad lokala aktörer ville försöka nå isolerade, ensamma äldre personer i kommunens områden Skärblacka, Klockartorpet och Haga. De tre områdena har lite olika sammansatt befolkning och projektet hade också stor flexibilitet i att anpassa sina strategier efter de lokala förutsättningarna.
Idén bakom det uppsökande arbetet i projektet var att använda så många olika vägar som möjligt för att nå de äldre på olika platser, tider och sammanhang. En seniorkoordinator i varje område inventerade de lokala förutsättningarna och skapade nätverk med träffpunkter, organisationer, företag, hemtjänst och vårdcentraler. I koordinatorsrollen låg att bli en slags brobyggare mellan dessa organisationer och de äldre. En ny roll inom kommunen, seniorlotsarna, etablerades för att engagera äldre personer och själva få dem att hjälpa varandra.
I en rapport har FoU Centrum beskrivit och utvärderat Limpans arbete och resultat. De äldre uppskattade projektets aktiviteter, inte minst för att den gav social samvaro och motion. De var oroliga för vad som ska hända nu när projektet är slut, och vissa framhöll hur viktiga seniorkoordinatorerna och de nya nätverken kommit att bli.
Just samverkan med lokala aktörer tycks ha varit extra betydelsefullt för att nå ut bredare och kunna skapa ett bra utbud av aktiviteter. Det tycks som om Limpan har gjort skillnad i arbetet för att minska ensamhet och stärka äldre personers nätverk. Rapportens författare skriver att det nu vore positivt att behålla projektets momentum:
”Kortfattat går det att beskriva hur projektet Limpan framgångsrikt har arbetat för att minska ensamhet och utanförskap bland seniorer genom en kombination av uppsökande verksamhet, engagerad personal, varierande aktiviteter samt fokus på delaktighet och personcentrering. Förhoppningen är att detta arbetssätt kan fortsätta även efter projektets avslutning, och att Limpan har lagt grunden för långsiktig framgång.”
Relaterat
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong…
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…