Lisa Laun och Mårten Palme (2022). Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv. IFAU.
Nya pensionssystemet får oss att arbeta längre – och kortare
Samhället tjänar ekonomiskt på att fler personer arbetar längre. Det var också ett av målen när man införde det nya pensionssystemet 1999. I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU, har Lisa Laun och Mårten Palme försökt reda ut frågan om det ger större incitament till ett längre arbetsliv. Men svaret är inte helt självklart.
Det nya pensionssystemet leder till exempel till både lägre ersättning per månad och lägre total pension.
– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.
Samtidigt minskar drivkrafterna att arbeta länge jämfört med det gamla ATP-systemet. Ett extra arbetat år ger ett mindre tillskott till pensionen än vad det gjorde förut.
– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand. Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer i dag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.
Relaterat
Rapport från de gamlas land
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Rakt in i åldersmuren
Äldre i Centrum ställer några snabba frågor till journalisten Jonas Nordling, som har skrivit en bok om åldersutmaningarna i dagens samhälle.
Fler nyheter
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.