Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Omkring 150 000 svenskar lever i dag med en demenssjukdom. Den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Det har länge pågått forskning i hopp om att någon dag hitta en medicin mot sjukdomen, och nu verkar det ha blivit ett genombrott av svensk karaktär.
För cirka två år sedan inleddes en stor internationell fas tre-studie av en antikropp som tagits fram av en forskargrupp som Lars Lannfelt i Uppsala leder. Nu har hans läkemedelsföretag Bioarctic i samarbete med japanska Eisai presenterat de första preliminära resultaten.
Studien omfattade 1 795 patienter i ett tidigt stadium av alzheimer som delades in i två grupper: En grupp fick läkemedlet och den andra fick placebo. Hos gruppen som fick läkemedlet minskade den kliniska försämringen av kognitionen och funktionen med 27 procent, jämfört med placebogruppen. Detta efter 18 månaders behandling.
Urvalskriterierna för studien tillät deltagare med ett brett spektrum av andra vanligt förekommande sjukdomar såsom diabetes, hjärtsjukdomar, övervikt och njursjukdom.
Eisai kommer att presentera resultaten 29 november vid alzheimerkongressen Clinical trials on Alzheimer’s disease conference. Därefter kommer resultaten att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.