Omkring 150 000 svenskar lever i dag med en demenssjukdom. Den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Det har länge pågått forskning i hopp om att någon dag hitta en medicin mot sjukdomen, och nu verkar det ha blivit ett genombrott av svensk karaktär.
För cirka två år sedan inleddes en stor internationell fas tre-studie av en antikropp som tagits fram av en forskargrupp som Lars Lannfelt i Uppsala leder. Nu har hans läkemedelsföretag Bioarctic i samarbete med japanska Eisai presenterat de första preliminära resultaten.
Studien omfattade 1 795 patienter i ett tidigt stadium av alzheimer som delades in i två grupper: En grupp fick läkemedlet och den andra fick placebo. Hos gruppen som fick läkemedlet minskade den kliniska försämringen av kognitionen och funktionen med 27 procent, jämfört med placebogruppen. Detta efter 18 månaders behandling.
Urvalskriterierna för studien tillät deltagare med ett brett spektrum av andra vanligt förekommande sjukdomar såsom diabetes, hjärtsjukdomar, övervikt och njursjukdom.
Eisai kommer att presentera resultaten 29 november vid alzheimerkongressen Clinical trials on Alzheimer’s disease conference. Därefter kommer resultaten att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
