Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Nya resultat ger hopp om läkemedel mot alzheimer
En svensk läkemedelskandidat från Bioartic har visat goda preliminära resultat från en fas tre-studie. Den kognitiva och funktionella försämringen minskade med 27 procent efter 18 månaders behandling.
Omkring 150 000 svenskar lever i dag med en demenssjukdom. Den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Det har länge pågått forskning i hopp om att någon dag hitta en medicin mot sjukdomen, och nu verkar det ha blivit ett genombrott av svensk karaktär.
För cirka två år sedan inleddes en stor internationell fas tre-studie av en antikropp som tagits fram av en forskargrupp som Lars Lannfelt i Uppsala leder. Nu har hans läkemedelsföretag Bioarctic i samarbete med japanska Eisai presenterat de första preliminära resultaten.
Studien omfattade 1 795 patienter i ett tidigt stadium av alzheimer som delades in i två grupper: En grupp fick läkemedlet och den andra fick placebo. Hos gruppen som fick läkemedlet minskade den kliniska försämringen av kognitionen och funktionen med 27 procent, jämfört med placebogruppen. Detta efter 18 månaders behandling.
Urvalskriterierna för studien tillät deltagare med ett brett spektrum av andra vanligt förekommande sjukdomar såsom diabetes, hjärtsjukdomar, övervikt och njursjukdom.
Eisai kommer att presentera resultaten 29 november vid alzheimerkongressen Clinical trials on Alzheimer’s disease conference. Därefter kommer resultaten att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
Relaterat
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Fler nyheter
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
