Omkring 150 000 svenskar lever i dag med en demenssjukdom. Den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Det har länge pågått forskning i hopp om att någon dag hitta en medicin mot sjukdomen, och nu verkar det ha blivit ett genombrott av svensk karaktär.
För cirka två år sedan inleddes en stor internationell fas tre-studie av en antikropp som tagits fram av en forskargrupp som Lars Lannfelt i Uppsala leder. Nu har hans läkemedelsföretag Bioarctic i samarbete med japanska Eisai presenterat de första preliminära resultaten.
Studien omfattade 1 795 patienter i ett tidigt stadium av alzheimer som delades in i två grupper: En grupp fick läkemedlet och den andra fick placebo. Hos gruppen som fick läkemedlet minskade den kliniska försämringen av kognitionen och funktionen med 27 procent, jämfört med placebogruppen. Detta efter 18 månaders behandling.
Urvalskriterierna för studien tillät deltagare med ett brett spektrum av andra vanligt förekommande sjukdomar såsom diabetes, hjärtsjukdomar, övervikt och njursjukdom.
Eisai kommer att presentera resultaten 29 november vid alzheimerkongressen Clinical trials on Alzheimer’s disease conference. Därefter kommer resultaten att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en berättelse om demens. Boken riktar sig till barn och handlar om hur man pratar med barn om…
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.
