Nytt kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre

I augusti inrättas ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre vid Socialstyrelsen. Nu publicerar myndigheten en rapport som föreslår hur arbetet bör organiseras.

I slutet av 2021 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att inrätta ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre. Bakgrunden är behovet av att arbeta långsiktigt med kompetensfrågor och implementering av kunskap och nya metoder, på ett samordnat nationellt plan. Målet är att stärka och utveckla svensk äldreomsorg, och i sin budgetproposition avsatte regeringen 19 miljoner kronor om året för ändamålet.

I en ny rapport presenterar Socialstyrelsen nu sitt förslag på hur ett kompetenscentrum kan inrättas och organiseras.

– Centrumets arbete kommer att ske i nära samverkan med aktörer på olika nivåer. Centrumet kommer att ha flera viktiga uppgifter. En är att ha samlad kunskap och styrkor och utmaningar inom äldreomsorgen utifrån den senaste kunskapen och samlade analyser på området. En annan uppgift är att arbeta nära verksamheterna både för att stötta implementeringen av nya arbetssätt och för att svara mot aktuella behov, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i en informationsvideo från myndigheten.

I sin rapport redogör Socialstyrelsen för vilka uppdrag man redan har kring äldre personer, samt vilka organ man redan arbetar genom. Kompetenscentrumet kommer att ledas av en chef som placeras på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänst. Centrumet byggs upp både av befintlig personal och nyrekryteringar. Målet är också att arbeta verksamhetsnära genom att använda befintliga kontaktvägar, och bygga upp nya, med kommuner och regioner, samt privata utförare.

Kompetenscentrumet kommer att arbeta med fortlöpande omvärldsanalys av vården och omsorgen om äldre i landet för att kunna ha en aktuell bild och möjlighet att spana in i framtiden. En huvuduppgift blir att stödja implementering av kunskap och arbetssätt ute i verksamheterna. Genom att följa forskningen ska centrumet hålla sig uppdaterat om den senaste kunskapen och föra ut den till verksamheter och organisationer. I rapporten poängterar Socialstyrelsen också att det inte bara är viktigt med kommunikationen utåt, utan att det också krävs god kommunikation med olika delar av den egna myndigheten.

Relaterat

En person i vit rock håller en modell av en hjärna i sina händer.

Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare

Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam livsstil gjorde åldrandet saktade ner.

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?

Fler nyheter

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.