Nytt kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre

I augusti inrättas ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre vid Socialstyrelsen. Nu publicerar myndigheten en rapport som föreslår hur arbetet bör organiseras.

I slutet av 2021 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att inrätta ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre. Bakgrunden är behovet av att arbeta långsiktigt med kompetensfrågor och implementering av kunskap och nya metoder, på ett samordnat nationellt plan. Målet är att stärka och utveckla svensk äldreomsorg, och i sin budgetproposition avsatte regeringen 19 miljoner kronor om året för ändamålet.

I en ny rapport presenterar Socialstyrelsen nu sitt förslag på hur ett kompetenscentrum kan inrättas och organiseras.

– Centrumets arbete kommer att ske i nära samverkan med aktörer på olika nivåer. Centrumet kommer att ha flera viktiga uppgifter. En är att ha samlad kunskap och styrkor och utmaningar inom äldreomsorgen utifrån den senaste kunskapen och samlade analyser på området. En annan uppgift är att arbeta nära verksamheterna både för att stötta implementeringen av nya arbetssätt och för att svara mot aktuella behov, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i en informationsvideo från myndigheten.

I sin rapport redogör Socialstyrelsen för vilka uppdrag man redan har kring äldre personer, samt vilka organ man redan arbetar genom. Kompetenscentrumet kommer att ledas av en chef som placeras på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänst. Centrumet byggs upp både av befintlig personal och nyrekryteringar. Målet är också att arbeta verksamhetsnära genom att använda befintliga kontaktvägar, och bygga upp nya, med kommuner och regioner, samt privata utförare.

Kompetenscentrumet kommer att arbeta med fortlöpande omvärldsanalys av vården och omsorgen om äldre i landet för att kunna ha en aktuell bild och möjlighet att spana in i framtiden. En huvuduppgift blir att stödja implementering av kunskap och arbetssätt ute i verksamheterna. Genom att följa forskningen ska centrumet hålla sig uppdaterat om den senaste kunskapen och föra ut den till verksamheter och organisationer. I rapporten poängterar Socialstyrelsen också att det inte bara är viktigt med kommunikationen utåt, utan att det också krävs god kommunikation med olika delar av den egna myndigheten.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne nära inpå livet. Det skriver forskaren Karin Lövgren som har läst Merete Mazzarellas bok I skrivande stund.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.