Nytt kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre
I slutet av 2021 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att inrätta ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre. Bakgrunden är behovet av att arbeta långsiktigt med kompetensfrågor och implementering av kunskap och nya metoder, på ett samordnat nationellt plan. Målet är att stärka och utveckla svensk äldreomsorg, och i sin budgetproposition avsatte regeringen 19 miljoner kronor om året för ändamålet.
I en ny rapport presenterar Socialstyrelsen nu sitt förslag på hur ett kompetenscentrum kan inrättas och organiseras.
– Centrumets arbete kommer att ske i nära samverkan med aktörer på olika nivåer. Centrumet kommer att ha flera viktiga uppgifter. En är att ha samlad kunskap och styrkor och utmaningar inom äldreomsorgen utifrån den senaste kunskapen och samlade analyser på området. En annan uppgift är att arbeta nära verksamheterna både för att stötta implementeringen av nya arbetssätt och för att svara mot aktuella behov, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i en informationsvideo från myndigheten.
I sin rapport redogör Socialstyrelsen för vilka uppdrag man redan har kring äldre personer, samt vilka organ man redan arbetar genom. Kompetenscentrumet kommer att ledas av en chef som placeras på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänst. Centrumet byggs upp både av befintlig personal och nyrekryteringar. Målet är också att arbeta verksamhetsnära genom att använda befintliga kontaktvägar, och bygga upp nya, med kommuner och regioner, samt privata utförare.
Kompetenscentrumet kommer att arbeta med fortlöpande omvärldsanalys av vården och omsorgen om äldre i landet för att kunna ha en aktuell bild och möjlighet att spana in i framtiden. En huvuduppgift blir att stödja implementering av kunskap och arbetssätt ute i verksamheterna. Genom att följa forskningen ska centrumet hålla sig uppdaterat om den senaste kunskapen och föra ut den till verksamheter och organisationer. I rapporten poängterar Socialstyrelsen också att det inte bara är viktigt med kommunikationen utåt, utan att det också krävs god kommunikation med olika delar av den egna myndigheten.
Relaterat

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Döden på spåren – förr och nu
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.
Fler nyheter

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Personal målar möten med döden
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Rika lever över tio år längre än fattiga
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.