Nytt kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre

I augusti inrättas ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre vid Socialstyrelsen. Nu publicerar myndigheten en rapport som föreslår hur arbetet bör organiseras.

I slutet av 2021 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att inrätta ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre. Bakgrunden är behovet av att arbeta långsiktigt med kompetensfrågor och implementering av kunskap och nya metoder, på ett samordnat nationellt plan. Målet är att stärka och utveckla svensk äldreomsorg, och i sin budgetproposition avsatte regeringen 19 miljoner kronor om året för ändamålet.

I en ny rapport presenterar Socialstyrelsen nu sitt förslag på hur ett kompetenscentrum kan inrättas och organiseras.

– Centrumets arbete kommer att ske i nära samverkan med aktörer på olika nivåer. Centrumet kommer att ha flera viktiga uppgifter. En är att ha samlad kunskap och styrkor och utmaningar inom äldreomsorgen utifrån den senaste kunskapen och samlade analyser på området. En annan uppgift är att arbeta nära verksamheterna både för att stötta implementeringen av nya arbetssätt och för att svara mot aktuella behov, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i en informationsvideo från myndigheten.

I sin rapport redogör Socialstyrelsen för vilka uppdrag man redan har kring äldre personer, samt vilka organ man redan arbetar genom. Kompetenscentrumet kommer att ledas av en chef som placeras på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänst. Centrumet byggs upp både av befintlig personal och nyrekryteringar. Målet är också att arbeta verksamhetsnära genom att använda befintliga kontaktvägar, och bygga upp nya, med kommuner och regioner, samt privata utförare.

Kompetenscentrumet kommer att arbeta med fortlöpande omvärldsanalys av vården och omsorgen om äldre i landet för att kunna ha en aktuell bild och möjlighet att spana in i framtiden. En huvuduppgift blir att stödja implementering av kunskap och arbetssätt ute i verksamheterna. Genom att följa forskningen ska centrumet hålla sig uppdaterat om den senaste kunskapen och föra ut den till verksamheter och organisationer. I rapporten poängterar Socialstyrelsen också att det inte bara är viktigt med kommunikationen utåt, utan att det också krävs god kommunikation med olika delar av den egna myndigheten.

Relaterat

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.

Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…

Fler nyheter

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.