Nytt kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre
I slutet av 2021 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att inrätta ett kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre. Bakgrunden är behovet av att arbeta långsiktigt med kompetensfrågor och implementering av kunskap och nya metoder, på ett samordnat nationellt plan. Målet är att stärka och utveckla svensk äldreomsorg, och i sin budgetproposition avsatte regeringen 19 miljoner kronor om året för ändamålet.
I en ny rapport presenterar Socialstyrelsen nu sitt förslag på hur ett kompetenscentrum kan inrättas och organiseras.
– Centrumets arbete kommer att ske i nära samverkan med aktörer på olika nivåer. Centrumet kommer att ha flera viktiga uppgifter. En är att ha samlad kunskap och styrkor och utmaningar inom äldreomsorgen utifrån den senaste kunskapen och samlade analyser på området. En annan uppgift är att arbeta nära verksamheterna både för att stötta implementeringen av nya arbetssätt och för att svara mot aktuella behov, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i en informationsvideo från myndigheten.
I sin rapport redogör Socialstyrelsen för vilka uppdrag man redan har kring äldre personer, samt vilka organ man redan arbetar genom. Kompetenscentrumet kommer att ledas av en chef som placeras på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänst. Centrumet byggs upp både av befintlig personal och nyrekryteringar. Målet är också att arbeta verksamhetsnära genom att använda befintliga kontaktvägar, och bygga upp nya, med kommuner och regioner, samt privata utförare.
Kompetenscentrumet kommer att arbeta med fortlöpande omvärldsanalys av vården och omsorgen om äldre i landet för att kunna ha en aktuell bild och möjlighet att spana in i framtiden. En huvuduppgift blir att stödja implementering av kunskap och arbetssätt ute i verksamheterna. Genom att följa forskningen ska centrumet hålla sig uppdaterat om den senaste kunskapen och föra ut den till verksamheter och organisationer. I rapporten poängterar Socialstyrelsen också att det inte bara är viktigt med kommunikationen utåt, utan att det också krävs god kommunikation med olika delar av den egna myndigheten.
Relaterat
Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Att åldras nära djur och natur
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.
Fler nyheter
Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
