Information från Aging research center, ARC

Ojämlikhet i hälsa upp till 85 år kan bero på inkomsten

Sveriges befolkning åldras och människor lever längre än tidigare. Hur ser sambandet mellan inkomst och hälsa ut för denna växande grupp av äldre? Johan Rehnberg har undersökt detta i sin avhandling "Inequalities in life and death: Income and mortality in an ageing population" som han disputerade med vid Stockholms universitet den 27 maj 2019. Huvudhandledare var professor Johan Fritzell, föreståndare och sektionschef för Aging research center.

De förhållanden som människor lever under är sammankopplade med hälsa och livslängd. Det är välkänt att det finns ett samband mellan inkomst och hälsa bland personer i arbetsför ålder och att de med högre inkomster tenderar att leva längre liv med bättre hälsa. Samtidigt vet vi mindre om relationen mellan inkomst och hälsa bland äldre personer. Kanske är det så att materiell rikedom spelar en mindre roll för hälsa bland dem och att det i stället är andra faktorer som blir viktigare med ökad ålder? Johan Rehnberg har i sin avhandling undersökt och tagit hänsyn till flera åldersrelaterade processer och dess betydelse för sambandet mellan inkomst och hälsa.

Resultaten från avhandlingen visar först och främst att inkomstojämlikheter i hälsa kvarstår bland ända upp till 85-årsåldern. Johan Rehnberg undersökte detta genom att analysera data möjliggör forskning som annars skulle innebära kostsam och tidskrävande datainsamling. Bland de allra äldsta, de som var 85 år och äldre, visade det sig däremot att sambandet mellan inkomst och hälsa avtog kraftigt.

I ytterligare två studier undersökte Johan Rehnberg därför hur det kom sig att man såg ett minskat samband mellan inkomst och hälsa bland de allra äldsta. Det framkom att hälsostatus helt enkelt var viktigare för att avgöra framtida hälsa bland personer med hög ålder.

Det kan verka som en självklarhet att den hälsa som du har i dag är kopplat till vilken hälsa du har imorgon. Emellertid är denna koppling av mindre vikt för yngre personer, som under vissa perioder i livet kan ha försämrad hälsa för att senare återhämta sig helt. Slutligen visade resultaten även att det minskade sambandet från svenska befolkningsregister. Sådan typ av data är unik för de nordiska länderna och kan förklaras av vilka som överlever, då de som har levt svåra liv med låga inkomster och kroniska sjukdomar sällan överlever till hög ålder. Man kan därför säga att de allra äldsta är en selekterad grupp personer där tidigare inkomst och levnadsförhållanden inte längre är starkt kopplat till deras hälsa.

Många frågor kring sambandet mellan levnadsförhållanden och hälsa bland äldre personer kvarstår, något som bara kommer att bli viktigare i takt med att antalet äldre personer ökar. Dessa frågor hoppas Johan Rehnberg kunna besvara i framtiden med hjälp av de fantastiska registerdata som finns tillgängliga i Sverige och som ger möjligheten att utforska ojämlikheter i hälsa även bland de allra äldsta.

Relaterat

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.