Ojämlikhet i vården för personer med demens

I en ny avhandling från Karolinska institutet har Minh Tuan Hoang undersökt jämlikheten för personer med demens i den svenska vården. Det visar sig bland annat att socioekonomisk status gör skillnad för när du får din diagnos och vilken långsiktig vård du får.

Avhandlingens omslagI sin avhandling Health inequalities in care for persons with dementia har Minh Tuan Hoang, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, med hjälp av registerstudier undersökt hur jämlik vården är för personer med demenssjukdom i Sverige. En slående skillnad var att personer med låg socioekonomisk status hade lägre sannolikhet att få en utredning, få en specifik demensdiagnos, och att bli diagnosticerad vid en minnesklinik.

Det fanns även skillnader i strokevården, där personer med demenssjukdom kände sig mindre nöjda med sin vård och mer sällan fick rehabilitering inom slutenvården. De var dessutom inlagda kortare tid i genomsnitt.

Samtidigt hittade man inga skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer när det gäller diagnosprocessen och förskrivningen av läkemedel för demenssjukdomar.

Läs avhandlingen

Minh Tuan Hoang (2022). Health inequalities in care for persons with dementia. Doktorsavhandling, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L Jönsson, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2020). Costs of inpatient rehabilitation for ischemic stroke in patients with dementia: A cohort Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2021). Satisfaction with stroke care among patients with Alzheimer’s and other dementias: A Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, L von Koch, H Xu, J Secnik, D Religa m fl (2021). Influence of education and income on receipt of dementia care in Sweden. Journal of the American medical directors association.

Relaterat

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.