Ojämlikhet i vården för personer med demens

I en ny avhandling från Karolinska institutet har Minh Tuan Hoang undersökt jämlikheten för personer med demens i den svenska vården. Det visar sig bland annat att socioekonomisk status gör skillnad för när du får din diagnos och vilken långsiktig vård du får.

Avhandlingens omslagI sin avhandling Health inequalities in care for persons with dementia har Minh Tuan Hoang, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, med hjälp av registerstudier undersökt hur jämlik vården är för personer med demenssjukdom i Sverige. En slående skillnad var att personer med låg socioekonomisk status hade lägre sannolikhet att få en utredning, få en specifik demensdiagnos, och att bli diagnosticerad vid en minnesklinik.

Det fanns även skillnader i strokevården, där personer med demenssjukdom kände sig mindre nöjda med sin vård och mer sällan fick rehabilitering inom slutenvården. De var dessutom inlagda kortare tid i genomsnitt.

Samtidigt hittade man inga skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer när det gäller diagnosprocessen och förskrivningen av läkemedel för demenssjukdomar.

Läs avhandlingen

Minh Tuan Hoang (2022). Health inequalities in care for persons with dementia. Doktorsavhandling, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L Jönsson, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2020). Costs of inpatient rehabilitation for ischemic stroke in patients with dementia: A cohort Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2021). Satisfaction with stroke care among patients with Alzheimer’s and other dementias: A Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, L von Koch, H Xu, J Secnik, D Religa m fl (2021). Influence of education and income on receipt of dementia care in Sweden. Journal of the American medical directors association.

Relaterat

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Fler nyheter

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.