Ojämlikhet i vården för personer med demens

I en ny avhandling från Karolinska institutet har Minh Tuan Hoang undersökt jämlikheten för personer med demens i den svenska vården. Det visar sig bland annat att socioekonomisk status gör skillnad för när du får din diagnos och vilken långsiktig vård du får.

Avhandlingens omslagI sin avhandling Health inequalities in care for persons with dementia har Minh Tuan Hoang, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, med hjälp av registerstudier undersökt hur jämlik vården är för personer med demenssjukdom i Sverige. En slående skillnad var att personer med låg socioekonomisk status hade lägre sannolikhet att få en utredning, få en specifik demensdiagnos, och att bli diagnosticerad vid en minnesklinik.

Det fanns även skillnader i strokevården, där personer med demenssjukdom kände sig mindre nöjda med sin vård och mer sällan fick rehabilitering inom slutenvården. De var dessutom inlagda kortare tid i genomsnitt.

Samtidigt hittade man inga skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer när det gäller diagnosprocessen och förskrivningen av läkemedel för demenssjukdomar.

Läs avhandlingen

Minh Tuan Hoang (2022). Health inequalities in care for persons with dementia. Doktorsavhandling, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L Jönsson, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2020). Costs of inpatient rehabilitation for ischemic stroke in patients with dementia: A cohort Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2021). Satisfaction with stroke care among patients with Alzheimer’s and other dementias: A Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, L von Koch, H Xu, J Secnik, D Religa m fl (2021). Influence of education and income on receipt of dementia care in Sweden. Journal of the American medical directors association.

Relaterat

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.

Fler nyheter

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.