Ojämlikhet i vården för personer med demens

I en ny avhandling från Karolinska institutet har Minh Tuan Hoang undersökt jämlikheten för personer med demens i den svenska vården. Det visar sig bland annat att socioekonomisk status gör skillnad för när du får din diagnos och vilken långsiktig vård du får.

Avhandlingens omslagI sin avhandling Health inequalities in care for persons with dementia har Minh Tuan Hoang, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, med hjälp av registerstudier undersökt hur jämlik vården är för personer med demenssjukdom i Sverige. En slående skillnad var att personer med låg socioekonomisk status hade lägre sannolikhet att få en utredning, få en specifik demensdiagnos, och att bli diagnosticerad vid en minnesklinik.

Det fanns även skillnader i strokevården, där personer med demenssjukdom kände sig mindre nöjda med sin vård och mer sällan fick rehabilitering inom slutenvården. De var dessutom inlagda kortare tid i genomsnitt.

Samtidigt hittade man inga skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer när det gäller diagnosprocessen och förskrivningen av läkemedel för demenssjukdomar.

Läs avhandlingen

Minh Tuan Hoang (2022). Health inequalities in care for persons with dementia. Doktorsavhandling, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L Jönsson, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2020). Costs of inpatient rehabilitation for ischemic stroke in patients with dementia: A cohort Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2021). Satisfaction with stroke care among patients with Alzheimer’s and other dementias: A Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, L von Koch, H Xu, J Secnik, D Religa m fl (2021). Influence of education and income on receipt of dementia care in Sweden. Journal of the American medical directors association.

Relaterat

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Polis i uniform som står framför polisskylt

Studie kartlägger personer med demens som försvinner

En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.

Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.