Många jobbonärer upplever att arbetsvillkoren blir bättre och att jobbet blir mindre stressigt. Foto: Pixabay

Ökad jobbtillfredsställelse med åren

Bättre arbetsvillkor, mer flexibilitet och större kontroll över uppgifter är några faktorer som gör att arbetstagare i 60 årsåldern och uppåt blir allt nöjdare med sina jobb – ju äldre de blir. Det visar två studier från Stockholms universitet.

Med hjälp av intervjuer och enkäter har forskarna Lawrence Sacco och Loretta Platts, båda vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet, i två olika studier undersökt hur nyligen pensionerade personer upplever ett fortsatt arbetsliv.

I enkätstudien beskrev de arbetande pensionärerna, så kallade jobbonärer, sina jobb som mer flexibla, givande och mindre stressiga i takt med ökande ålder. Arbetsvillkoren upplevdes bättre och jobbet kändes mer belönande och tillfredsställande. Dessutom hade de mer kontroll över sin arbetstid.

Friheten kan till viss del komma från att de som är berättigade till ålderspension också har en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna. 

– Ålderspensionärer har en ekonomisk trygghet som sannolikt är avgörande för att äldre som arbetar ska kunna välja mellan jobben, säger Lawrence Sacco, som ledde enkätstudien, i ett pressmeddelande. 

Intervjustudien visade att många jobbonärer begränsade tiden de lade ner på lönearbete för att kunna lägga ner mer tid på andra aktiviteter. Den kortare arbetstiden ledde också till bättre återhämtning och hjälpte dem att hålla sig borta från arbetsplatskonflikter och oönskade arbetsuppgifter. 

– Vi fann att arbetande pensionärer har speciella relationer till sina jobb. Även om de uppskattar sina arbeten ser de till att skydda sig mot avigsidorna, säger Loretta Platts, som genomförde intervjustudien, och fortsätter: 

– Så fort man börjar erhålla pension blir lönearbete en valfri aktivitet. De flesta var antingen egen- eller timanställda som kunde sluta arbeta om de ville. Men de fortsatte gärna lite till inte minst för att de gillade sitt arbete, säger Loretta Platts. 

Fakta
Intervju- och enkätstudierna

Enkätstudien inkluderade 2 000 svenska anställda i 60 årsåldern inom ramen för studien Swedish longitudinal occupational survey of health, SLOSH. Data samlades in via post vartannat år mellan 2006 och 2018. I studien studerades upplevd jobbkvalitet jämfört med tidigare år. 

Läs den vetenskapliga artikeln: 

Lawrence Sacco m fl (2021). Changes in job quality as people work beyond pensionable age in Sweden. Publicerad i Work, aging and retirement. 


25 nyligen pensionerade personer som arbetade ingick i intervjustudien. Deltagarna hämtades till största delen ur SLOSH och hade olika utbildningsbakgrund och födelseplatser samt bodde i olika svenska regioner. 

Läs den vetenskapliga artikeln: 

Loretta Platts m fl (2021). The nature of paid work in the retirement years. Publicerad i Ageing & society. 

Relaterat

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Fler nyheter

Äldre par promenerar utomhus

Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan

Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga…

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…