En sköterska står med ryggen mot kameran och tar en äldre kvinnas händer i sina.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Olika mallar ger olika levnadsberättelser

Levnadsberättelser är ett sätt för demensomsorgen att anpassa vård och omsorg till individen. Men hur fungerar de i praktiken? Det har Glenn Möllergren och Tove Harnett vid Lunds universitet studerat.

Glenn Möllergren och Tove Harnett driver projektet Levnadsberättelser i äldreomsorgen: Utmaningar och möjligheter, vid Lunds universitet. Nu har de första data från studien publicerats i den vetenskapliga tidskriften Dementia. I artikeln har de gått igenom ett trettiotal mallar för levnadsberättelser som används i svensk omsorg. Och resultatet visar att det kunde finnas en större samsyn kring levnadsberättelserna och hur de ska användas.

– Vårdgivare inom demensomsorgen saknar gemensam uppfattning om vad levnadsberättelsearbetet är och hur det ska användas. Vår studie visar att mallarna som används ser väldigt olika ut hos olika vårdgivare. Då konstrueras helt olika versioner av omsorgstagaren, till exempel personen som fanns innan demensen, och personen som finns nu med demenssjukdom, säger Glenn Möllergren i en nyhet på forskarskolan SWEAH:s hemsida.

– Vi ser också en tendens att undvika frågor om sorgliga eller svåra livshändelser, vilket riskerar skapa omsorgstagare med en problemfri bakgrund. Mallarna bidrar till att skapa omsorgstagare som demensomsorgen klarar av att hantera, säger Tove Harnett.

Risken är att en person med demens kommer att bemötas väldigt olika, helt enkelt beroende på hur levnadsberättelsen ser ut, eller snarare beroende på hur mallen styr den slutliga levnadsberättelsen.

– Om den enbart handlar om preferenser och vanor i vardagen, som ifall en vill ha socker i kaffet till exempel, kommer personalen sakna viktig kunskap för att se hela människan, hantera oro och ångest. Och om mallen bara handlar om uppväxt, föräldrar och yrkesliv, kan det visa sig omöjligt för den enskilde att få en daglig omvårdnad som tar hänsyn till personlighet, livsstil och vanor, säger Tove Harnett.

I projektet arbetar de nu vidare med en studie om hur anställda ser på levnadsberättelsen som arbetsredskap.

Läs den vetenskapliga artikeln

Glenn Möllergren och Tove Harnett (2024). Life story templates in dementia care: Ambiguous direction and purpose. Dementia.

Relaterat

Färdtjänst hjälper äldre man i rullstol

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar

Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar…

En kultur för lärande i äldreomsorgen

Hur vänder du ett möte där det saknas struktur, ansvar, förberedelse och engagemang i arbetsgruppen? Boken Ledarskap inom ­äldreomsorg vill ge ledare stöd…

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…

Fler nyheter

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…

Äldre kvinna fläktar sig med en solfjäder

Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre

Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det…

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…