En sköterska står med ryggen mot kameran och tar en äldre kvinnas händer i sina.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Olika mallar ger olika levnadsberättelser

Levnadsberättelser är ett sätt för demensomsorgen att anpassa vård och omsorg till individen. Men hur fungerar de i praktiken? Det har Glenn Möllergren och Tove Harnett vid Lunds universitet studerat.

Glenn Möllergren och Tove Harnett driver projektet Levnadsberättelser i äldreomsorgen: Utmaningar och möjligheter, vid Lunds universitet. Nu har de första data från studien publicerats i den vetenskapliga tidskriften Dementia. I artikeln har de gått igenom ett trettiotal mallar för levnadsberättelser som används i svensk omsorg. Och resultatet visar att det kunde finnas en större samsyn kring levnadsberättelserna och hur de ska användas.

– Vårdgivare inom demensomsorgen saknar gemensam uppfattning om vad levnadsberättelsearbetet är och hur det ska användas. Vår studie visar att mallarna som används ser väldigt olika ut hos olika vårdgivare. Då konstrueras helt olika versioner av omsorgstagaren, till exempel personen som fanns innan demensen, och personen som finns nu med demenssjukdom, säger Glenn Möllergren i en nyhet på forskarskolan SWEAH:s hemsida.

– Vi ser också en tendens att undvika frågor om sorgliga eller svåra livshändelser, vilket riskerar skapa omsorgstagare med en problemfri bakgrund. Mallarna bidrar till att skapa omsorgstagare som demensomsorgen klarar av att hantera, säger Tove Harnett.

Risken är att en person med demens kommer att bemötas väldigt olika, helt enkelt beroende på hur levnadsberättelsen ser ut, eller snarare beroende på hur mallen styr den slutliga levnadsberättelsen.

– Om den enbart handlar om preferenser och vanor i vardagen, som ifall en vill ha socker i kaffet till exempel, kommer personalen sakna viktig kunskap för att se hela människan, hantera oro och ångest. Och om mallen bara handlar om uppväxt, föräldrar och yrkesliv, kan det visa sig omöjligt för den enskilde att få en daglig omvårdnad som tar hänsyn till personlighet, livsstil och vanor, säger Tove Harnett.

I projektet arbetar de nu vidare med en studie om hur anställda ser på levnadsberättelsen som arbetsredskap.

Läs den vetenskapliga artikeln

Glenn Möllergren och Tove Harnett (2024). Life story templates in dementia care: Ambiguous direction and purpose. Dementia.

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…