Pandemin blev tuff prövning för samverkan kring äldre

Samverkan mellan vård och omsorg har satts på prov under coronapandemin. Men väl etablerade samverkansforum kan skapa bättre förutsättningar att hantera krisen.

Omslag till rapporten.Nestor FoU-center presenterar en ny rapport, där de följer upp hur samverkan i samband med utskrivning av äldre personer från sjukhus fungerat mellan slutenvård, primärvård och äldreomsorg under coronapandemins första våg. Undersökningen är genomförd i den södra delen av Stockholms län, vars kommuner Nestor har som sina uppdragsgivare. Och slutsatserna är blandade.

Ett tydligt exempel är erfarenheterna av att genomföra fler möten på digital väg. Vårdorganisatoriskt skapade det ofta fördelar, men samtidigt vittnade deltagare i undersökningen om att det kunde leda till nackdelar för många äldre, med försvårad kommunikation och minskad delaktighet.

Enkätsvaren visade också att arbetet med samordnade individuella planer, SIP, led av stora brister. Detta var ett område med problem redan innan pandemin, vilket nu tycks ha förvärrats, exempelvis när det gäller rutinerna för hur SIP upprättas.

Delaktigheten i redan etablerade samverkansforum minskade till hälften under pandemins första våg. På grund av hög belastning i vård och omsorg lade man ner eller pausade vissa samarbetsformer. Samtidigt stod det klart att de samverkansformer som upprättats redan innan pandemin i hög grad underlättade arbetet, då man redan byggt upp nätverk, lokala grupper, personliga relationer och upparbetade kontaktvägar.

Emanuel Åhlfeldt har skrivit rapporten tillsammans med Helén Lieberman-Ram.

– Det är intressant att se att det faktiskt lönade sig att hålla fast i redan etablerade samverkansforum när pandemin slog till. Många samverkansforum prioriterades ner eller pausades, men vi ser att de personer som deltog i forum som var fortsatt aktiva uppfattade samverkansarbetet som mer välfungerande än de personer som inte deltog i sådana forum. Vi menar att ett samverkansforum som får tid på sig att utvecklas och etableras, bidrar till att bygga upp sociala relationer och kontaktvägar, men också tillit och förståelse för varandra. Det skapar i sin tur bra grundförutsättningar för en fungerande samverkan, säger han i en kommentar på Nestors webbsajt.

Relaterat

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs stad.

Fler nyheter

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.