Pandemin blev tuff prövning för samverkan kring äldre

Samverkan mellan vård och omsorg har satts på prov under coronapandemin. Men väl etablerade samverkansforum kan skapa bättre förutsättningar att hantera krisen.

Omslag till rapporten.Nestor FoU-center presenterar en ny rapport, där de följer upp hur samverkan i samband med utskrivning av äldre personer från sjukhus fungerat mellan slutenvård, primärvård och äldreomsorg under coronapandemins första våg. Undersökningen är genomförd i den södra delen av Stockholms län, vars kommuner Nestor har som sina uppdragsgivare. Och slutsatserna är blandade.

Ett tydligt exempel är erfarenheterna av att genomföra fler möten på digital väg. Vårdorganisatoriskt skapade det ofta fördelar, men samtidigt vittnade deltagare i undersökningen om att det kunde leda till nackdelar för många äldre, med försvårad kommunikation och minskad delaktighet.

Enkätsvaren visade också att arbetet med samordnade individuella planer, SIP, led av stora brister. Detta var ett område med problem redan innan pandemin, vilket nu tycks ha förvärrats, exempelvis när det gäller rutinerna för hur SIP upprättas.

Delaktigheten i redan etablerade samverkansforum minskade till hälften under pandemins första våg. På grund av hög belastning i vård och omsorg lade man ner eller pausade vissa samarbetsformer. Samtidigt stod det klart att de samverkansformer som upprättats redan innan pandemin i hög grad underlättade arbetet, då man redan byggt upp nätverk, lokala grupper, personliga relationer och upparbetade kontaktvägar.

Emanuel Åhlfeldt har skrivit rapporten tillsammans med Helén Lieberman-Ram.

– Det är intressant att se att det faktiskt lönade sig att hålla fast i redan etablerade samverkansforum när pandemin slog till. Många samverkansforum prioriterades ner eller pausades, men vi ser att de personer som deltog i forum som var fortsatt aktiva uppfattade samverkansarbetet som mer välfungerande än de personer som inte deltog i sådana forum. Vi menar att ett samverkansforum som får tid på sig att utvecklas och etableras, bidrar till att bygga upp sociala relationer och kontaktvägar, men också tillit och förståelse för varandra. Det skapar i sin tur bra grundförutsättningar för en fungerande samverkan, säger han i en kommentar på Nestors webbsajt.

Relaterat

”Om blickar som längtar ut”

Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre, och personal på särskilda boenden, som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegrens, som forskar om utemiljöer.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Äldre man pratar med äldre kvinna som ligger i en säng

Se tecken på döden tidigare

Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene Åvik Persson, baserat på sina studier.

Fler nyheter

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.