Emanuel Åhlfeldt och Helén Lieberman-Ram (2021). När samverkan ställs på sin spets. En studie av samverkan och utskrivning av äldre enligt samverkanslagen (LUS) under coronapandemins första våg i södra Stockholms län. Nestor FoU-center.
Pandemin blev tuff prövning för samverkan kring äldre
Nestor FoU-center presenterar en ny rapport, där de följer upp hur samverkan i samband med utskrivning av äldre personer från sjukhus fungerat mellan slutenvård, primärvård och äldreomsorg under coronapandemins första våg. Undersökningen är genomförd i den södra delen av Stockholms län, vars kommuner Nestor har som sina uppdragsgivare. Och slutsatserna är blandade.
Ett tydligt exempel är erfarenheterna av att genomföra fler möten på digital väg. Vårdorganisatoriskt skapade det ofta fördelar, men samtidigt vittnade deltagare i undersökningen om att det kunde leda till nackdelar för många äldre, med försvårad kommunikation och minskad delaktighet.
Enkätsvaren visade också att arbetet med samordnade individuella planer, SIP, led av stora brister. Detta var ett område med problem redan innan pandemin, vilket nu tycks ha förvärrats, exempelvis när det gäller rutinerna för hur SIP upprättas.
Delaktigheten i redan etablerade samverkansforum minskade till hälften under pandemins första våg. På grund av hög belastning i vård och omsorg lade man ner eller pausade vissa samarbetsformer. Samtidigt stod det klart att de samverkansformer som upprättats redan innan pandemin i hög grad underlättade arbetet, då man redan byggt upp nätverk, lokala grupper, personliga relationer och upparbetade kontaktvägar.
Emanuel Åhlfeldt har skrivit rapporten tillsammans med Helén Lieberman-Ram.
– Det är intressant att se att det faktiskt lönade sig att hålla fast i redan etablerade samverkansforum när pandemin slog till. Många samverkansforum prioriterades ner eller pausades, men vi ser att de personer som deltog i forum som var fortsatt aktiva uppfattade samverkansarbetet som mer välfungerande än de personer som inte deltog i sådana forum. Vi menar att ett samverkansforum som får tid på sig att utvecklas och etableras, bidrar till att bygga upp sociala relationer och kontaktvägar, men också tillit och förståelse för varandra. Det skapar i sin tur bra grundförutsättningar för en fungerande samverkan, säger han i en kommentar på Nestors webbsajt.
Relaterat
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.