Äldre man håller händerna på sin fru.
Foto: Creatista/Mostphotos

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Avhandlingens omslagUngefär 15-20 procent av alla vuxna personer i Sverige ger informell omsorg. 150 000 demenssjuka bor kvar i sina hem och vårdas av sin partner. Om denna grupp har Marcus Falk Johansson nu skrivit doktorsavhandlingen For better and for worse, till death do us part. Support needs of persons caring for a co-habitant spouse or partner with dementia vid Högskolan Dalarna.

– Innan jag började med den här avhandlingen hade jag inte reflekterat över att det var skillnad mellan anhörigrollerna utan mera sett anhöriga som en grupp, än som enskilda individer. Anhöriga är en extrem heterogen grupp, och därför är det avgörande med individuellt stöd, säger Marcus Falk Johansson i en intervju på Nationellt kompetenscentrum anhörigas hemsida.

Avhandlingen visar bland annat att partner till demenssjuka fick mindre stöd från släkt och myndigheter, samtidigt som de påverkades mer negativt av sin insats som anhörigvårdare. När partnervårdare blev erbjudna stöd, upplevde de inte alltid att stödet var riktat till dem. När den demenssjuka till exempel fick plats på ett växelvårdsboende kände partnern ändå ansvaret för att hela situationen skulle fungera, trots att boendelösningen är tänkt som en avlastning.

Många anhörigvårdare satte också upp gränser och ville skydda sin partner, inte minst dens integritet.

– Det finns ofta en vilja att bevara sin parrelation så länge det går, även om det är belastande. Förlusten av den rollen är väldigt smärtsam, säger Marcus Falk Johansson.

I en jämförelse var det också tydlig skillnad mellan partnervårdare av en person med demens, jämfört med att vårda en person med andra behov.

– Det framgår av studien att situationen som partnervårdare är mest belastande när det handlar om att vårda en partner med demenssjukdom. Sjukdomen kommer smygande med vetskapen att jag kommer förlora min livskamrat, vilket oftast innebär en stor sorg, ensamhetskänslor och känslor av skam och skuld. Man kanske avstår från att gå ut, bjuda hem gäster med isolering som följd. Det gör det till en unik situation.

Läs avhandlingen

Marcus Falk Johansson (2024). For better and for worse, till death do us part. Support needs of persons caring for a co-habitant spouse or partner with dementia. Doktorsavhandling, Högskolan Dalarna.

Avhandlingens publicerade artiklar
M Falk Johansson, K McKee och L Dahlberg (2021). A comparison of spouse and non-spouse carers of people with dementia: a descriptive analysis of Swedish national survey data. BMC Geriatrics.

M Falk Johansson, K McKee, L Dahlberg, M Summer Meranius, CL Williams och L Marmstål Hammar (2022). Negative impact and positive value of caregiving in spouse carers of persons with dementia in Sweden. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…

”Cancer angår oss alla”

Cancer finns nära oss alla, de flesta känner någon som har drabbats. Tidningens chefredaktör Enikö Arnell-Szurkos gör personliga reflektioner och presenterar sig också…

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…

Fler nyheter

Protein och styrketräning hjälper åldrande muskel

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…

Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet

En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans…

Äldre kvinna borstar tänderna med en eltandborste framför spegeln

Bättre livskvalitet med smart tandborste

Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från…