Pensionering försämrar inte kognitiv funktion

Föreställningen att människor får sämre kognitiva förmågor när de går i pension har visat sig vara felaktig. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Linn Zulka vid Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt om övergången till pension påverkar de kognitiva förmågorna. 

Det finns till exempel en föreställning om så kallad mental pensionering, det vill säga att människor inte stimulerar hjärnan kognitivt lika mycket när de går i pension och därmed upplever en minskad kognitiv förmåga, förklarar Linn Zulka i ett pressmeddelande. 

Men avhandlingens resultat visar att det inte finns några stora belägg för den idén. I stället verkar själva pensioneringen inte ha någon effekt kognitionen, utan det är snarare andra psykologiska och livsstilsfaktorer som påverkar.

Linn Zulka fann i en studie att pensionering faktiskt hade en positiv effekt på den kognitiva förmågan hos personer som lämnade fysiskt krävande arbeten. Förmodligen på grund av ett ökat engagemang för kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter. 

– Dessutom visar våra resultat att yrkesbakgrund och förändringar i fritidsengagemang såväl som andra faktorer under pensionsövergången är viktiga att tänka på när man studerar kognitivt åldrande och pensionering, säger Linn Zulka.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Linn Zulka (2021). On retirement and cognitive aging from a life-span perspective. Göteborgs universitet.

Delstudier

I. Linn Zulka m fl (2019). Impact of retirement on cognitive function: A literature review. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

II. Linn Zulka m fl (2021). Effects of work demand and changes in leisure activity on post-retirement memory. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

III. Linn Zulka m fl (2021). Personality and reasoning ability during retirement age: Report from a Swedish population-based longitudinal study. Publicerad i Journal of research in personality.

IV. Linn Zulka m fl (2021). The role of young adulthood intelligence and contact with friends in life satisfaction during the retirement transition. Manuskript.

Relaterat

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum

Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.

Fler nyheter

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.

Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen

Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Kollage med porträttbilder på forskarna

Forskning öppnar för bättre cancerbehandlingar för äldre

Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att detta banar väg för ny precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.