Pensionering försämrar inte kognitiv funktion

Föreställningen att människor får sämre kognitiva förmågor när de går i pension har visat sig vara felaktig. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Linn Zulka vid Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt om övergången till pension påverkar de kognitiva förmågorna. 

Det finns till exempel en föreställning om så kallad mental pensionering, det vill säga att människor inte stimulerar hjärnan kognitivt lika mycket när de går i pension och därmed upplever en minskad kognitiv förmåga, förklarar Linn Zulka i ett pressmeddelande. 

Men avhandlingens resultat visar att det inte finns några stora belägg för den idén. I stället verkar själva pensioneringen inte ha någon effekt kognitionen, utan det är snarare andra psykologiska och livsstilsfaktorer som påverkar.

Linn Zulka fann i en studie att pensionering faktiskt hade en positiv effekt på den kognitiva förmågan hos personer som lämnade fysiskt krävande arbeten. Förmodligen på grund av ett ökat engagemang för kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter. 

– Dessutom visar våra resultat att yrkesbakgrund och förändringar i fritidsengagemang såväl som andra faktorer under pensionsövergången är viktiga att tänka på när man studerar kognitivt åldrande och pensionering, säger Linn Zulka.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Linn Zulka (2021). On retirement and cognitive aging from a life-span perspective. Göteborgs universitet.

Delstudier

I. Linn Zulka m fl (2019). Impact of retirement on cognitive function: A literature review. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

II. Linn Zulka m fl (2021). Effects of work demand and changes in leisure activity on post-retirement memory. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

III. Linn Zulka m fl (2021). Personality and reasoning ability during retirement age: Report from a Swedish population-based longitudinal study. Publicerad i Journal of research in personality.

IV. Linn Zulka m fl (2021). The role of young adulthood intelligence and contact with friends in life satisfaction during the retirement transition. Manuskript.

Relaterat

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum

Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.

Fler nyheter

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.