Nyheter / 2022-01-26

Pensionering försämrar inte kognitiv funktion

Föreställningen att människor får sämre kognitiva förmågor när de går i pension har visat sig vara felaktig. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Linn Zulka vid Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt om övergången till pension påverkar de kognitiva förmågorna. 

Det finns till exempel en föreställning om så kallad mental pensionering, det vill säga att människor inte stimulerar hjärnan kognitivt lika mycket när de går i pension och därmed upplever en minskad kognitiv förmåga, förklarar Linn Zulka i ett pressmeddelande. 

Men avhandlingens resultat visar att det inte finns några stora belägg för den idén. I stället verkar själva pensioneringen inte ha någon effekt kognitionen, utan det är snarare andra psykologiska och livsstilsfaktorer som påverkar.

Linn Zulka fann i en studie att pensionering faktiskt hade en positiv effekt på den kognitiva förmågan hos personer som lämnade fysiskt krävande arbeten. Förmodligen på grund av ett ökat engagemang för kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter. 

– Dessutom visar våra resultat att yrkesbakgrund och förändringar i fritidsengagemang såväl som andra faktorer under pensionsövergången är viktiga att tänka på när man studerar kognitivt åldrande och pensionering, säger Linn Zulka.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Linn Zulka (2021). On retirement and cognitive aging from a life-span perspective. Göteborgs universitet.

Delstudier

I. Linn Zulka m fl (2019). Impact of retirement on cognitive function: A literature review. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

II. Linn Zulka m fl (2021). Effects of work demand and changes in leisure activity on post-retirement memory. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

III. Linn Zulka m fl (2021). Personality and reasoning ability during retirement age: Report from a Swedish population-based longitudinal study. Publicerad i Journal of research in personality.

IV. Linn Zulka m fl (2021). The role of young adulthood intelligence and contact with friends in life satisfaction during the retirement transition. Manuskript.

Ämnesord:

Relaterat

Ålderism (#2/26)

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.

Krönikor

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost
Nyheter

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Se mer

Fler nyheter

Porträttbild på Per Skedinger
Nyheter

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet
Nyheter

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

Nyheter

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.

Se mer