Bakom avhandlingen står Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet. Resultaten visar att majoriteten tycker att livet är tillfredsställande de första åren efter pensionering.
– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson.
Men av de cirka 5 900 deltagarna i studien som ligger till grund för avhandlingen rapporterade tio procent motsatsen, de upplevde lägre tillfredsställelse. Personer med bra självförtroende hade lättare att anpassa sig till livsförändringen än de som hade en större emotionell instabilitet. Dessa upplevde istället att omställningen som svårare och rapporterade fler negativa upplevelser.
Även de som har det svårt ekonomiskt ställt är särskilt utsatta. En gradvis nedtrappning av arbete där man fortsätter jobba efter att man gått i pension verkar i viss mån lindra de negativa upplevelserna, enligt Isabelle Hansson.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen, säger hon.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
