Bakom avhandlingen står Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet. Resultaten visar att majoriteten tycker att livet är tillfredsställande de första åren efter pensionering.
– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson.
Men av de cirka 5 900 deltagarna i studien som ligger till grund för avhandlingen rapporterade tio procent motsatsen, de upplevde lägre tillfredsställelse. Personer med bra självförtroende hade lättare att anpassa sig till livsförändringen än de som hade en större emotionell instabilitet. Dessa upplevde istället att omställningen som svårare och rapporterade fler negativa upplevelser.
Även de som har det svårt ekonomiskt ställt är särskilt utsatta. En gradvis nedtrappning av arbete där man fortsätter jobba efter att man gått i pension verkar i viss mån lindra de negativa upplevelserna, enligt Isabelle Hansson.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen, säger hon.
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
