Bakom avhandlingen står Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet. Resultaten visar att majoriteten tycker att livet är tillfredsställande de första åren efter pensionering.
– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson.
Men av de cirka 5 900 deltagarna i studien som ligger till grund för avhandlingen rapporterade tio procent motsatsen, de upplevde lägre tillfredsställelse. Personer med bra självförtroende hade lättare att anpassa sig till livsförändringen än de som hade en större emotionell instabilitet. Dessa upplevde istället att omställningen som svårare och rapporterade fler negativa upplevelser.
Även de som har det svårt ekonomiskt ställt är särskilt utsatta. En gradvis nedtrappning av arbete där man fortsätter jobba efter att man gått i pension verkar i viss mån lindra de negativa upplevelserna, enligt Isabelle Hansson.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen, säger hon.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.
