Bakom avhandlingen står Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet. Resultaten visar att majoriteten tycker att livet är tillfredsställande de första åren efter pensionering.
– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson.
Men av de cirka 5 900 deltagarna i studien som ligger till grund för avhandlingen rapporterade tio procent motsatsen, de upplevde lägre tillfredsställelse. Personer med bra självförtroende hade lättare att anpassa sig till livsförändringen än de som hade en större emotionell instabilitet. Dessa upplevde istället att omställningen som svårare och rapporterade fler negativa upplevelser.
Även de som har det svårt ekonomiskt ställt är särskilt utsatta. En gradvis nedtrappning av arbete där man fortsätter jobba efter att man gått i pension verkar i viss mån lindra de negativa upplevelserna, enligt Isabelle Hansson.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen, säger hon.
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i hur sjuksköterskors ledarskap.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
