Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Bakom avhandlingen står Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet. Resultaten visar att majoriteten tycker att livet är tillfredsställande de första åren efter pensionering.
– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson.
Men av de cirka 5 900 deltagarna i studien som ligger till grund för avhandlingen rapporterade tio procent motsatsen, de upplevde lägre tillfredsställelse. Personer med bra självförtroende hade lättare att anpassa sig till livsförändringen än de som hade en större emotionell instabilitet. Dessa upplevde istället att omställningen som svårare och rapporterade fler negativa upplevelser.
Även de som har det svårt ekonomiskt ställt är särskilt utsatta. En gradvis nedtrappning av arbete där man fortsätter jobba efter att man gått i pension verkar i viss mån lindra de negativa upplevelserna, enligt Isabelle Hansson.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen, säger hon.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.