Magdalena Nielsen (2025) Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende, Linnéuniversitetet.
Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön
När måltidsmiljön ska utformas på särskilda boenden är det vissa faktorer som hamnar i fokus. Frågan är om äldre personers perspektiv verkligen beaktas, undrar Magdalena Nielsen, som nyligen disputerat i ämnet vid Linnéuniversitetet.
– Forskningen och litteraturen om måltider har haft rätt mycket personal- och organisationsfokus. De stämmer också överens med mina intervjuer med personalen. Men inte lika väl med de äldre personernas upplevelser och önskemål. Det tycker jag är intressant och något vi behöver titta vidare på.
För de äldre själva stod maten i fokus, inte den sociala- eller fysiska miljön.
– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel.
Den sociala situationen kring måltiden berördes också i intervjuerna, men var inte lika central för de äldre. Det var en stor skillnad i funktionsnivå bland dem som åt tillsammans, vilket påverkade upplevelsen.
– De som jag pratade med kände sig piggare än de andra vid bordet. De tyckte inte att det fanns så mycket möjligheter till utbyte. Några tyckte det var tråkigt, men på det stora hela fanns det en acceptans kring det.
De äldre personerna som Magdalena Nielsen har intervjuat hade synpunkter även på den fysiska miljön kring måltiden. Viktigast där var ljus och utrymme, att ha plats för sina hjälpmedel, och möjlighet att kunna röra sig till och från måltidsplatsen vid behov.
För personalen i sin tur var de sociala och fysiska aspekterna av måltiden viktigast. Själva maten stod inte i fokus.
– De framhävde vikten av att skapa ett lugn i miljön. Det var viktigt med de socialpedagogiska aspekterna av måltiden, där de själva skulle bidra till samtalen.
Men Magdalena Nielsens observationsstudier och intervjuer visade att personalens deltagande faktiskt kunde upplevas även som störande.
– Personalen kanske satt mer och pratade med varandra, eller hade stolar som kunde rulla, så att de tog sig till olika delar av bordet, vilket inte bidrog till något lugn. Ibland tyckte de äldre att det till och med var lite konstigt och störande att personalen satt med.
Vad betyder det för måltidsmiljön att dessa skillnader finns?
– Det kan göra att vi fokuserar på fel saker. Om personalen tycker att måltiden ska vara en social händelse lägger de mycket vikt vid det. När det kanske inte är så viktigt för de äldre med socialt utbyte vid bordet.
Det skulle förstås gå att se över organiseringen kring det sociala också, så att fler äter med någon som de kan ha ett utbyte med – eller att fler kan välja att sitta någon annanstans, förklarar Magdalena Nielsen.
Hon tycker att måltidsmiljön på särskilda boenden intressant att utforska eftersom det både är ett hem för många äldre, samtidigt en arbetsplats för personalen. Det kan finnas intressen och perspektiv som krockar. En viktig slutsats av hennes studier är att äldre behöver involveras i högre grad i beslutsfattandet kring måltiderna – inte bara i stunden utan i ett tidigare skede.
– Man måste ha med representanter från de äldre man planerar matsedeln, eftersom de tyckte att maten var så viktig. Det är viktigt att det blir rätt. De behöver också bli mer delaktiga när den fysiska miljön planeras, till exempel när man bygger nya särskilda boenden.
Magdalena Nielsen tycker att personalen behöver tänka på att informera de äldre om varför vissa beslut fattas, även om de inte kan vara delaktiga i alla beslut.
Var det något som förvånade dig i dina studier?
– Jag hade förväntat mig större skillnader mellan enheter som är specialiserade på demensvård och de som inte är det. Det är stora skillnader på personernas förmågor. Men måltidsmiljön ser likadan ut.
En demensenhet skulle behöva ha lite mer avskalat för att de äldre ska kunna hålla fokus. Det behövs ett större lugn också för att inte trigga olika beteende, förklarar Magdalena Nielsen.
– På en enhet där de äldre inte har den problematiken – där kan man skapa mer hemmakänsla.
Magdalena Nielsen undervisar nu på Linnéuniversitetets utbildning av specialistsjuksköterskor, men deltar även i ett forskningsprojekt där hon har nytt av sina resultat. Universitetet arbetar nämligen tillsammans med en kommun, med syftet att öka samskapandet kring måltiderna vid särskilda boenden.
– Det tror jag verkligen behövs. Att organisationen, personalen och de äldre, men också de närstående är med och bestämmer.
Varför är frågan om måltiden viktig?
– VI har en hög frekvens av undernäring på särskilda boenden, både i Svergie och i världen. Det måste vi komma till rätta med, eftersom det leder till mycket lidande och problematik. Det finns mycket forskning kring näringsämnen, men det räcker inte. För att av vi ska äta behöver vi också trivas med miljön vi äter i, och tycka om maten.
- Magdalena Nilsen genomförde både observationsstudier och intervjuer med både personal och äldre, på ett kommunalt särskilt boende med nio enheter. Både personal och äldre personer intervjuades.
- För att ringa in måltidsmiljön användes FAMM-modellens fem aspekter: mötet, produkten, styrsystemet, atmosfären och rummet. Men enligt Magdalena Nielsen räckte inte dessa för att täcka in alla aspekter av måltiden. Där tillfördes också perspektiv till analyserna från det personcentrerade vården, och vårdvetenskapens humanistiska teorier, där respekten för människan står i fokus.
Relaterat
Svenska äldre bland de lyckligaste i världen
Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar…
Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck
En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska…
Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…
Fler nyheter
Blod kan avslöja tidig parkinson
En forskargrupp ledd från Chalmers tekniska högskola har lyckats identifiera markörer för Parkinsons sjukdom i dess allra tidigaste skede, innan den har lett…
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt…
Naturpromenader viktiga för äldres hälsa
Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som…
