Jenny Karlsson, Lena Marmstål Hammar och Birgitta Kerstis (2021). Capturing the unsaid: Nurses experiences of identifying mental ill-health in older men in primary care – A qualitative study of narratives. Nursing reports.
Primärvården i nyckelroll för psykisk ohälsa hos äldre män
Äldre män är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Men när de söker sig till vården handlar det främst om fysiska besvär. Här har primärvårdens sjuksköterskor ett viktigt uppdrag.
Det kan tyckas som en paradox, att äldre män sällan söker hjälp för psykisk ohälsa, men ändå är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Klart är i alla fall att ytterligare kraft måste läggas på att upptäcka de personer som är i behov av stöd.
Nu har Birgitta Kerstis och Lena Marmstål Hammar från Mälardalens högskola, tillsammans med Jenny Karlsson vid Karolinska institutet, genomfört en studie där sjuksköterskor inom primärvården har fått dela med sig av sina erfarenheter. Deras bild är att primärvårdens sjuksköterskor spelar en nyckelroll för att hitta de äldre männen som lever med psykisk ohälsa.
– När äldre män söker primärvård, är det ofta på grund av somatiska symtom såsom ett sår eller blodtryckskontroll. Sällan för psykiska problem. Det är inte heller ovanligt att äldre män inte själva gör kopplingen att de fysiska symtomen hänger samman med det psykiska måendet eller livssituationen, säger Birgitta Kerstis, Lena Marmstål Hammar och Jenny Karlsson i en kommentar till Mälardalens högskolas webbsajt.
De ser också att det skulle behövas mer tid, kompetens, kontinuitet och samarbete – både med andra yrkesgrupper och anhöriga till patienterna.
– Här har sjuksköterskor inom primärvård en viktig roll i att hjälpa männen att formulera det psykiska måendet och att utveckla vården för att förbättra äldres mäns psykiska hälsa och därmed minska risken för självmord.
Läs artikeln
Relaterat
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
