Jenny Karlsson, Lena Marmstål Hammar och Birgitta Kerstis (2021). Capturing the unsaid: Nurses experiences of identifying mental ill-health in older men in primary care – A qualitative study of narratives. Nursing reports.
Primärvården i nyckelroll för psykisk ohälsa hos äldre män
Äldre män är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Men när de söker sig till vården handlar det främst om fysiska besvär. Här har primärvårdens sjuksköterskor ett viktigt uppdrag.
Det kan tyckas som en paradox, att äldre män sällan söker hjälp för psykisk ohälsa, men ändå är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Klart är i alla fall att ytterligare kraft måste läggas på att upptäcka de personer som är i behov av stöd.
Nu har Birgitta Kerstis och Lena Marmstål Hammar från Mälardalens högskola, tillsammans med Jenny Karlsson vid Karolinska institutet, genomfört en studie där sjuksköterskor inom primärvården har fått dela med sig av sina erfarenheter. Deras bild är att primärvårdens sjuksköterskor spelar en nyckelroll för att hitta de äldre männen som lever med psykisk ohälsa.
– När äldre män söker primärvård, är det ofta på grund av somatiska symtom såsom ett sår eller blodtryckskontroll. Sällan för psykiska problem. Det är inte heller ovanligt att äldre män inte själva gör kopplingen att de fysiska symtomen hänger samman med det psykiska måendet eller livssituationen, säger Birgitta Kerstis, Lena Marmstål Hammar och Jenny Karlsson i en kommentar till Mälardalens högskolas webbsajt.
De ser också att det skulle behövas mer tid, kompetens, kontinuitet och samarbete – både med andra yrkesgrupper och anhöriga till patienterna.
– Här har sjuksköterskor inom primärvård en viktig roll i att hjälpa männen att formulera det psykiska måendet och att utveckla vården för att förbättra äldres mäns psykiska hälsa och därmed minska risken för självmord.
Läs artikeln
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
