Susanne Iwarsson - porträttbild.
Susanne Iwarsson. Foto: Kennet Ruona.

Proaktivt åldrande blir profilområde i Lund

När Lund universitet valde ut fem profilområden att satsa extra på i framtiden blev äldreforskningen en av vinnarna med inriktningen Proactive ageing: Brain and movement – from molecular changes to engagement with life and society.

När Lund universitet skulle utse profilområden kom det in 24 intresseanmälningar med vitt skilda inriktningar. När de fem slutliga kandidaterna nu valts ut står det klart att forskningen om äldre och åldrande står stark på lärosätet. Proactive ageing: Brain and movement – from molecular changes to engagement with life and society är nämligen en av de utvalda.

Kontaktperson för den nya profilen är Susanne Iwarsson, även känd som föreståndare för Centre for ageing and supportive environments, CASE, vid Lunds universitet. Ungefär 200 Lundaforskare är kopplade till forskningsområdet, som spänner från medicin och hälsa till samhällsvetenskap, juridik, naturvetenskap och teknik.

I en nyhetsartikel på Lunds universitets hemsida berättar Susanne Iwarsson att deras fokus kommer att ligga på just proaktiva insatser för den åldrande befolkningen, exempelvis tidiga diagnoser och anpassningar av samhället för personer som åldras och blir sjuka eller får funktionsnedsättningar.

– Det pratas mycket om förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, men det händer väldigt lite i den riktningen. Det finns forskning, men det tar väldigt lång tid innan resultaten når praktiken, säger hon.

Arbetet sker i och med regeringens satsning på profilområden som en ny modell för kvalitetsbaserad fördelning av forskningsmedel. I satsningen har man sagt sig vilja lägga minst 500 miljoner kronor under 2023 och 2024.

I ett inlägg på Lund universitets hemsida skriver vicerektor Per Mickwitz:

”Än så länge har vi utsett fem profilområden på Lunds universitet. Nu börjar arbetet med att vidareutveckla dessa, ge dem synlighet och skapa en modell för hur profilområdena ska förvaltas. Parallellt med detta ska vi gemensamt skriva en ansökan till den nationella utlysningen om profilområden som förväntas under våren 2023”, skriver vicerektor Per Mickwitz i ett inlägg på universitetets hemsida.

För att kunna formera sig och ta fram projektidéer kommer varje profilområde vid Lunds universitet att få fyra miljoner kronor i ett startpaket. Under hösten kommer man att börja planera och sätta samman nödvändiga styrgrupper.

Fakta
Forskningsområden inom Proactive ageing: Brain and movement – from molecular changes to engagement with life and society
  • Social and societal perspectives
  • Bone and joint health
  • Cellular science
  • Ageing and health
  • Imaging and AI/ML
  • Molecular science
  • Cognition and brain diseases
  • Mental health and psychiatric diseases
Fakta
Fem nya profilområden vid Lunds universitet
  • Human rights in a polarized world
  • Light and materials – from fundamental understanding to industrial and societal needs
  • Natural and artificial cognition: 1, 2, many
  • Proactive ageing: Brain and movement – from molecular changes to engagement with life and society
  • Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis

Relaterat

Varm tvätt av hjärnan halverar antalet omoperationer hos äldre

Lättare slag mot skallen kan leda till vätskeansamlingar mellan skallben och hjärna, och drabbar främst äldre personer. Nu visar en studie att varmare…

Detaljbild från avhandlingens omslag

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

trött äldre kvinna sitter på säng

Äldres hälsa påverkas av klimatförändringarna

Allt fler områden i världen drabbas av höga temperaturer. Problemen är störst i länder med varmt klimat, men även sköra äldre personer i…

Fler nyheter

Screening kan förebygga stroke

Med hjälp av screening skulle det gå att hitta förmaksflimmer hos äldre, vilket skulle öka chansen att förebygga stroke. Dessutom skulle det spara…

Kvinna som går med rullator

Större otrygghet bland äldre med hjälpmedel

Större otrygghet i hemmet och sämre bemötande av hemtjänstpersonal. Det upplever äldre med hjälpmedel, jämfört med dem som inte är hjälpmedelsanvändare. Det visar…

Högre depressionsrisk för anhörigvårdare

Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar…