Sömnapné, också känt som obstruktivt sömnapnésyndrom, innebär att man får korta och upprepade andningsuppehåll när man sover. Tillståndet kan bero på flera olika faktorer, bland annat om man är överviktig eller är en äldre person. Cirka en tredjedel av alla i åldrarna 30-60 år har sömnapné, och därmed en ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.
Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset undersöka om sömnapné också ökar risken för kognitiv nedsättning i ett nytt projekt. Samma forskargrupp har nyligen avslutat en studie som visade att sömnapné som sker under den så kallade rem-sömnen – från engelskans rapid eye movement – är kopplat till åderförkalkning.
– En åldrande befolkning för att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset samt Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
En av hypoteserna i det nya projektet är att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed kan leda till försämrad kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet bidrar till högre blodtryck under natten, något som i förlängningen också kan påverka kognitionen.
– Om sömnapné under rem-sömn har stor betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre personer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer, säger Eva Lindberg.
Forskningsprojektet tar avstamp i två studier där deltagare har fått sin andning på nätterna mätt, och har fått 3,6 miljoner kronor i finansiering från Hjärt-lungfonden.
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
