Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens

Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.

Sömnapné, också känt som obstruktivt sömnapnésyndrom, innebär att man får korta och upprepade andningsuppehåll när man sover. Tillståndet kan bero på flera olika faktorer, bland annat om man är överviktig eller är en äldre person. Cirka en tredjedel av alla i åldrarna 30-60 år har sömnapné, och därmed en ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.

Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset undersöka om sömnapné också ökar risken för kognitiv nedsättning i ett nytt projekt. Samma forskargrupp har nyligen avslutat en studie som visade att sömnapné som sker under den så kallade rem-sömnen – från engelskans rapid eye movement – är kopplat till åderförkalkning.

– En åldrande befolkning för att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset samt Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

En av hypoteserna i det nya projektet är att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed kan leda till försämrad kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet bidrar till högre blodtryck under natten, något som i förlängningen också kan påverka kognitionen.

– Om sömnapné under rem-sömn har stor betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre personer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer, säger Eva Lindberg.

Forskningsprojektet tar avstamp i två studier där deltagare har fått sin andning på nätterna mätt, och har fått 3,6 miljoner kronor i finansiering från Hjärt-lungfonden.

Relaterat

Mat och näring när kroppen åldras

När vi blir äldre förändras kroppens behov av energi och näring. Det är ­viktigt att känna till de aktuella kostråden och förebygga ­undernäring, ­skriver Åsa von Berens, forskare och dietist.

Goda kostråd till alla seniorer

Ät gärna balanserat och lägg till extra protein och D-vitamin. Lisa Sundberg, dietist i Stockholms stad, ger kostråd till seniorer i Farsta på en hälsovecka, dit Äldre i centrum följde med.

Så upptäcker vi undernäring

Tidig identifiering av undernäring och åldersskörhet kan vända eller bromsa processen. Elisabet Rothenberg, professor i geriatrisk nutrition, guidar oss i hur dessa tillstånd kan upptäckas och förebyggas.

Fler nyheter

Kollage med porträttbilder på forskarna

Forskning öppnar för bättre cancerbehandlingar för äldre

Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att detta banar väg för ny precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.

Äldre par promenerar med gångstavar

Raska promenader minskar risken för fetma och muskelförlust

Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och svaga muskler. Det visar ny forskning från Örebro universitet.

Äldre personer samlade kring ett spel

Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.