Muskler måste användas för att nya snabba fibrer ska kunna bildas. Styrketräning hjälper, visar forskning. Foto: Mostphotos

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Hur väl våra muskler kan bilda proteiner efter styrketräning och intag av just proteiner påverkas inte negativt av åldrande. Äldre individer med en hälsosam kroppssammansättning och aktiv livsstil behöll samma förmåga att skapa nya muskelproteiner som yngre, visar Oscar Horwaths nya doktorsavhandling.

Oscar Horwath, nybliven doktor i idrottsvetenskap vid GIH, Stockholm.

– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, vilket de inte gjorde. Vi tror att resultaten delvis förklaras av att de äldre var fysiskt aktiva två till tre gånger per vecka, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten, säger Oscar Horwath i ett pressmeddelande.

I avhandlingens studie deltog tio yngre och tio äldre män. Deltagarna fick genomföra ett tungt och intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen och direkt efter inta en dryck som innehöll essentiella aminosyror, motsvarande ungefär tre ägg eller fem deciliter mjölk. Studien visade alltså att ålder inte påverkade förmågan att skapa nya muskelproteiner.

I avhandlingen studerades även hur olika muskelfibertyper påverkas av åldrande. Jämfört med den yngre gruppens snabba muskelfibrer var de äldre deltagarnas mindre, mer missformade och innehöll färre stamceller och kapillärer. De långsamma muskelfibrerna var däremot helt oförändrade. Åldrandet drabbar alltså i första hand de snabba muskelfibrerna.

− De snabba fibrerna är avgörande för vår förmåga att snabbt utveckla kraft, exempelvis för att parera ett fall eller gå i trappor. Det är uppenbart att det behövs riktade insatser för att motverka denna process, och här vill vi slå ett slag för styrketräning som visat sig ha god effekt på de snabba fibrerna hos äldre individer, säger Oscar Horwath.

Avhandlingens sista studie studerade de molekylära mekanismerna bakom förtvinandet av snabba muskelfibrer hos äldre. Resultatet visar att förtviningen inte beror på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen.

– Exakt vad som driver förtviningen av snabba fibrer vid åldrande är därför fortfarande inte klarlagt men skulle kunna förklaras av att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt i vardagen för att bevaras. Detta tyder återigen på att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, exempelvis styrketräning, är viktiga för äldre individer, säger Oscar Horwath.

Läs mer

Läs avhandlingen Aging muscle and anabolic resistance: from whole muscle to the single fiber level  (dec 2024), Gymnastik och idrottshögskolan, Stockholm.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…