Richard Bränström, Daniel Fällman och John E Pachankis (2022). Age-Varying Sexual Orientation Disparities in Mental Health, Treatment Utilization, and Social Stress: A Population-Based Study Publicerad i APA Psycnet
Psykisk ohälsa vanligare bland äldre i sexuella minoriteter
Att hbtqi-personer oftare upplever psykisk ohälsa än andra har vetenskapen tidigare påvisat. Nu visar en ny studie att det är vanligare att personer inom en sexuell minoritet som är över 70 år och socialt isolerade känner sig diskriminerade och mobbade. Studien har genomförts med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16-84 år.
Vetenskapliga studier har tidigare visat att personer inom sexuella minoriteter har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med heterosexuella individer. Men forskningen har inte tidigare kunnat uppvisa hur detta mönster påverkas av ålder. Nu har forskare från Karolinska institutet och Yale school of public health i USA, med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät i åldrarna 16–84 år kunnat visa att det är betydligt vanligare för bland personer inom en sexuell minoritet, som är över 70 år och socialt isolerade, att känna sig diskriminerade och mobbade.
Forskarna har med hjälp av folkhälsoenkäten funnit att hbtqi-personer är mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest. Det är också vanligare att de har fått behandling för dessa tillstånd jämfört med heterosexuella personer. Risken för att uppleva känsla av diskriminering och mobbning var högre bland dem som levde socialt isolerat.
Även om de flesta hbtqi-personer i folkhälsoenkäten inte har uppgett att de haft en depression, upplevt ångest eller fått behandling för dessa problem, är det ändå vanligare bland dem än för heterosexuella, en skillnad som dock avtar vid 70–75 års ålder. Sociala stressfaktorer, som diskriminering, mobbning och social isolering, upplevs dock oftare av hbtqi-personer än heterosexuella under hela livslängden.
Läs studien
Fler lästips
Rapport från de gamlas land
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.
Äldre hjältar intar scenen
Jan Guillous deckarserie med äldre huvudpersoner är en del av en större trend. Recensenten Karin Lövgren sätter dem i ett sammanhang i det aktuella bokflödet. Temat ålder och åldrande ger böckerna en extra dimension.
Inspiration i arbetet med sociala problem
Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.
Relaterat
Nytt forskningsprojekt ska förbättra fotvården för äldre
Diabetesrelaterade fotsår är ett växande problem inom äldreomsorgen och kan leda till infektioner och amputationer. Nu ska ett projekt på Högskolan Väst bidra till mer kunskap för att upptäcka och förebygga dessa skador i tid.
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Fler nyheter
Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
