Bakom rapporten står Johannes Hagen, vid Jönköping university, Mårten Palme, vid Stockholms universitet och Lisa Laun på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
– Anledning till att den här rapporten skrevs var att behovet av noggranna och konsekventa empiriska analyser av pensionsinkomsternas utveckling, och svenska äldres inkomstsituation. Som alla vet har pensioner blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inför valet 2022 med betydande reformförslag från de båda politiska blocken, säger Johannes Hagen i ett pressmeddelande.
Rapporten undersöker hur pensionärernas reala inkomster har förändrats, hur den har förändrats jämfört med andra grupper i befolkningen och hur den förhåller sig till ekonomin de hade innan pensionen.
Resultaten visar att de disponibla inkomsterna har ökat markant för pensionärer, även i förhållande till inkomstutvecklingen för den arbetande befolkningen och särskilt jämfört med dem i 20-34 årsåldern.
– Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt, säger Johannes Hagen.
Däremot kan den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikes födda bli ett framtida problem.
– Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, säger Johannes Hagen.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service. Nu använder hon sin kompetens ideellt för att påverka.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
