Bakom rapporten står Johannes Hagen, vid Jönköping university, Mårten Palme, vid Stockholms universitet och Lisa Laun på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
– Anledning till att den här rapporten skrevs var att behovet av noggranna och konsekventa empiriska analyser av pensionsinkomsternas utveckling, och svenska äldres inkomstsituation. Som alla vet har pensioner blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inför valet 2022 med betydande reformförslag från de båda politiska blocken, säger Johannes Hagen i ett pressmeddelande.
Rapporten undersöker hur pensionärernas reala inkomster har förändrats, hur den har förändrats jämfört med andra grupper i befolkningen och hur den förhåller sig till ekonomin de hade innan pensionen.
Resultaten visar att de disponibla inkomsterna har ökat markant för pensionärer, även i förhållande till inkomstutvecklingen för den arbetande befolkningen och särskilt jämfört med dem i 20-34 årsåldern.
– Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt, säger Johannes Hagen.
Däremot kan den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikes födda bli ett framtida problem.
– Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, säger Johannes Hagen.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.
