Carin Lennartsson, Josephine Heap, Johanna Nordin och Johanna Wester (2021). På tal om ålder. Psykiskt välbefinnande – oavsett generation. Mind.
Rapport sammanställer kunskap om äldres psykiska ohälsa
"Psykisk ohälsa är ingen naturlig del av åldrande." Så kommenterar organisationen Mind sin nya rapport som sammanställer forskningen om psykisk ohälsa bland äldre personer.
I en ny rapport, På tal om ålder. Psykiskt välbefinnande – oavsett generation, har forskarna Carin Lennartsson, Neda Agahi och Josephine Heap från Karolinska institutet, tillsammans med Johanna Nordin och Johanna Wester från organisationen Mind, gjort en forskningsöversikt över äldres psykiska ohälsa.
Rapporten visar att psykisk ohälsa är utbrett bland äldre personer, och pekar ut fem problemområden i bristande kunskap, fördomar och diskriminering, ensamhet och utanförskap, bristande ekonomiska resurser och bristande vård och omsorg.
Det går till exempel att se att vården ofta prioriterar att behandla fysiska besvär, och att psykiska besvär som kan ligga bakom de fysiska förbises. Äldre vuxna är underrepresenterade i den psykiatriska vården. Samtidigt är deras behov av vård lika stora som yngre personers. Rapporten visar också att det vinns en stor brist på kunskap kring psykisk ohälsa hos äldre inom vård och omsorg.
– I dag har personer över 65 år inte tillgång till det stöd och vård som deras rättigheter faktiskt ska garantera. Det satsas mindre på främjande och förebyggande insatser, och även äldreomsorg, än någonsin, säger Johanna Nordin, projektledare för äldres psykiska hälsa på Mind, i ett pressmeddelande.
Rapporten presenterar också resultatet av en enkätstudie som Mind och Karolinska institutet har gjort under våren 2021.
– Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrande eller något vi ska behöva acceptera enbart på grund av stigande ålder. Vi hoppas att rapporten med dess rekommendationer och förslag på åtgärder ska bli en katalysator för hälsofrämjande insatser för äldre. Ålderns höst ska kunna vara en tid att längta till, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
Läs rapporten
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Fler nyheter
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
