Carin Lennartsson, Josephine Heap, Johanna Nordin och Johanna Wester (2021). På tal om ålder. Psykiskt välbefinnande – oavsett generation. Mind.
Rapport sammanställer kunskap om äldres psykiska ohälsa
"Psykisk ohälsa är ingen naturlig del av åldrande." Så kommenterar organisationen Mind sin nya rapport som sammanställer forskningen om psykisk ohälsa bland äldre personer.
I en ny rapport, På tal om ålder. Psykiskt välbefinnande – oavsett generation, har forskarna Carin Lennartsson, Neda Agahi och Josephine Heap från Karolinska institutet, tillsammans med Johanna Nordin och Johanna Wester från organisationen Mind, gjort en forskningsöversikt över äldres psykiska ohälsa.
Rapporten visar att psykisk ohälsa är utbrett bland äldre personer, och pekar ut fem problemområden i bristande kunskap, fördomar och diskriminering, ensamhet och utanförskap, bristande ekonomiska resurser och bristande vård och omsorg.
Det går till exempel att se att vården ofta prioriterar att behandla fysiska besvär, och att psykiska besvär som kan ligga bakom de fysiska förbises. Äldre vuxna är underrepresenterade i den psykiatriska vården. Samtidigt är deras behov av vård lika stora som yngre personers. Rapporten visar också att det vinns en stor brist på kunskap kring psykisk ohälsa hos äldre inom vård och omsorg.
– I dag har personer över 65 år inte tillgång till det stöd och vård som deras rättigheter faktiskt ska garantera. Det satsas mindre på främjande och förebyggande insatser, och även äldreomsorg, än någonsin, säger Johanna Nordin, projektledare för äldres psykiska hälsa på Mind, i ett pressmeddelande.
Rapporten presenterar också resultatet av en enkätstudie som Mind och Karolinska institutet har gjort under våren 2021.
– Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrande eller något vi ska behöva acceptera enbart på grund av stigande ålder. Vi hoppas att rapporten med dess rekommendationer och förslag på åtgärder ska bli en katalysator för hälsofrämjande insatser för äldre. Ålderns höst ska kunna vara en tid att längta till, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
Läs rapporten
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
