Regeringen inrättar äldreforskarråd

Regeringen inrättar nu ett råd med forskare som har särskild kompetens inom äldreområdet. Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger årligen.

Det nya äldreforskarrådet ska göra det möjligt för socialministern att föra en dialog med forskare om situationen inom äldre- och omsorgsområdet. Ämnen för diskussionen kan enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet vara att utveckla och implementera effektiva arbetssätt och utbilda personal, att tillvarata de möjligheter digitalisering och välfärdsteknologi innebär och att främja tvärsektoriell samverkan.

Lena Hallengren. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Sverige får en allt äldre befolkning. Det är positivt men innebär också stora utmaningar för välfärdssamhället. Det kan till exempel handla om hur framtidens äldreomsorg bör utformas och om hur äldre kan fortsätta vara friska och hur allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Därför är jag glad att vi nu får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.

Här är ledamöterna i äldreforskarrådet

  • Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
  • Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
  • Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
  • Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
  • Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
  • Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
  • Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
  • Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
  • Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
  • Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
  • Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
  • Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
  • Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
  • Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
  • Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.