Regeringen inrättar äldreforskarråd

Regeringen inrättar nu ett råd med forskare som har särskild kompetens inom äldreområdet. Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger årligen.

Det nya äldreforskarrådet ska göra det möjligt för socialministern att föra en dialog med forskare om situationen inom äldre- och omsorgsområdet. Ämnen för diskussionen kan enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet vara att utveckla och implementera effektiva arbetssätt och utbilda personal, att tillvarata de möjligheter digitalisering och välfärdsteknologi innebär och att främja tvärsektoriell samverkan.

Lena Hallengren. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Sverige får en allt äldre befolkning. Det är positivt men innebär också stora utmaningar för välfärdssamhället. Det kan till exempel handla om hur framtidens äldreomsorg bör utformas och om hur äldre kan fortsätta vara friska och hur allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Därför är jag glad att vi nu får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.

Här är ledamöterna i äldreforskarrådet

  • Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
  • Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
  • Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
  • Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
  • Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
  • Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
  • Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
  • Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
  • Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
  • Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
  • Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
  • Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
  • Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
  • Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
  • Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…