Äldre par dricker champagne vid poolen
Foto: Mostphotos

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.

En grupp svenska forskare har undersökt kopplingen mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021. Resultaten visar att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt. 

Bland män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst ökat från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan 11 år på 2010-talet. För kvinnor har gapet ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period. 

– Under de senaste decennierna har visserligen både inkomst- och hälsoojämlikheten ökat parallellt, men den stora utjämningen av inkomstfördelningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet sammanföll med en fortsatt ökning av ojämlikheter i hälsan, säger Johannes Hagen, forskare vid Jönköping university, i ett pressmeddelande. 

Han påpekar också att välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnande de med lägre inkomster, kan kopplas till ökad hälsoojämlikhet. 

Studien faller inte helt i linje med den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa. I stället verkar det som att livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation är mer avgörande faktorer.

– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad skulle kunna förvänta sig baserat på genomsnittliga skillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau. 

Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än de med låg inkomst. Med tiden har denna skillnad minskat och i dag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster. 

– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, forskare vid Stockholms universitet.

Läs studien

Johannes Hagen, Lisa Laun, Charlotte Lucke och Mårten Palme (2025). The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades. Publicerad i Proceedings of the national academy of sciences, Pnas.

Relaterat

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar…

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg…

Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum

Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också…

Fler nyheter

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt…

Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen

Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport…

Kollage med porträttbilder på forskarna

Forskning öppnar för bättre cancerbehandlingar för äldre

Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att…