Johannes Hagen, Lisa Laun, Charlotte Lucke och Mårten Palme (2025). The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades. Publicerad i Proceedings of the national academy of sciences, Pnas.
Rika lever över tio år längre än fattiga
En grupp svenska forskare har undersökt kopplingen mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021. Resultaten visar att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt.
Bland män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst ökat från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan 11 år på 2010-talet. För kvinnor har gapet ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period.
– Under de senaste decennierna har visserligen både inkomst- och hälsoojämlikheten ökat parallellt, men den stora utjämningen av inkomstfördelningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet sammanföll med en fortsatt ökning av ojämlikheter i hälsan, säger Johannes Hagen, forskare vid Jönköping university, i ett pressmeddelande.
Han påpekar också att välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnande de med lägre inkomster, kan kopplas till ökad hälsoojämlikhet.
Studien faller inte helt i linje med den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa. I stället verkar det som att livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation är mer avgörande faktorer.
– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad skulle kunna förvänta sig baserat på genomsnittliga skillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än de med låg inkomst. Med tiden har denna skillnad minskat och i dag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, forskare vid Stockholms universitet.
Relaterat
Framtidens äldreforskning behöver rustas
Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans, för att skapa en värld där människor i alla…
Så ser äldres alkoholvanor ut
Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
Fler nyheter
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…