Äldre par dricker champagne vid poolen
Foto: Mostphotos

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.

En grupp svenska forskare har undersökt kopplingen mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021. Resultaten visar att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt. 

Bland män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst ökat från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan 11 år på 2010-talet. För kvinnor har gapet ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period. 

– Under de senaste decennierna har visserligen både inkomst- och hälsoojämlikheten ökat parallellt, men den stora utjämningen av inkomstfördelningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet sammanföll med en fortsatt ökning av ojämlikheter i hälsan, säger Johannes Hagen, forskare vid Jönköping university, i ett pressmeddelande. 

Han påpekar också att välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnande de med lägre inkomster, kan kopplas till ökad hälsoojämlikhet. 

Studien faller inte helt i linje med den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa. I stället verkar det som att livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation är mer avgörande faktorer.

– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad skulle kunna förvänta sig baserat på genomsnittliga skillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau. 

Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än de med låg inkomst. Med tiden har denna skillnad minskat och i dag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster. 

– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, forskare vid Stockholms universitet.

Läs studien

Johannes Hagen, Lisa Laun, Charlotte Lucke och Mårten Palme (2025). The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades. Publicerad i Proceedings of the national academy of sciences, Pnas.

Relaterat

Följ med på stormig tandemturné

Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på…

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Fler nyheter

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Porträttbild på Jessica Persson Kylén

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa

Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny…