Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.
Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring
Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.
Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.
Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.
För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.
LÄS HELA STUDIEN
Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.
Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.
Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER
Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.
Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.
De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.
Relaterat
Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
Personalens arbete mer komplext än tidigare trott
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.
Allt fler söker stöd när behoven redan är stora
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.
Fler nyheter
Naturpromenader viktiga för äldres hälsa
Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som hoppas att resultaten kan användas som underlag till planering av grönområden.
Forskare lyfter ny strategi för färre läkemedel
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna minska användningen av olämpliga läkemedel hos äldre.
Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön
För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter av måltidsmiljön på särskilt boende.
