Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.
Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring
Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.
Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.
Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.
För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.
LÄS HELA STUDIEN
Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.
Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.
Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER
Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.
Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.
De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende
Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.
Fler nyheter
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.
