Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.
Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring
Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.
Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.
Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.
För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.
LÄS HELA STUDIEN
Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.
Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.
Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER
Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.
Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.
De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.
Relaterat
Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand
Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.
Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstarbetare
Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier från brukare. Det visar studier från Umeå universitet.
Fler och fler använder egenvårdsintyget
En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.
Fler nyheter
Antidepressiva kopplas till kognitiv försämring
Det finns tecken på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, visar forskning från Karolinska institutet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Webbsidor riskerar att utesluta äldre personer
Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med digital ovana, som till exempel äldre personer. Det visar en studie från Jönköping university.
Susanne Iwarsson får Stora gerontologipriset 2025
Lundaforskaren Susanne Iwarsson får årets Stora gerontologipris för sin tvärvetenskapliga äldreforskning.
