Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring

Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.

Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.

Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.

För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.

LÄS HELA STUDIEN

Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.

Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.

Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.

Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER

Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.

Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.

De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.

Relaterat

Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen

Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Äldre behöver tid och närhet

Äldre patienter behöver inte bara medicinsk vård. De behöver också få känslan av att någon som ser dem och bemöter dem med respekt. Men då måste personalen få mer tid och resurser, skriver undersköterskan Hala Al Hassan.

Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum

Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.

Fler nyheter

Kollage med porträttbilder på forskarna

Forskning öppnar för bättre cancerbehandlingar för äldre

Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att detta banar väg för ny precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.

Äldre par promenerar med gångstavar

Raska promenader minskar risken för fetma och muskelförlust

Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och svaga muskler. Det visar ny forskning från Örebro universitet.

Äldre personer samlade kring ett spel

Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.