Riskfaktorer för parkinson och ALS

Elin Roos har disputerat vid Karolinska institutet med avhandlingen Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis – an epidemiological perspective, där hon undersöker förhållandet mellan livsstilsfaktorer och sjukdomarna parkinson och ALS.

I två studier undersökte Elin Roos förhållandet mellan Parkinsons sjukdom och stillasittande, BMI och intag av fetter. Hon använde sig av den stora studien Swedish national march cohort, SNMC, med 42 000 personer som besvarat ett frågeformulär och kombinerade det med registerdata om Parkinsons sjukdom. De som åt mest mättat fett hade 41 procent högre risk att få en parkinsondiagnos, jämfört med dem som åt minst. Däremot gick det inte att se något samband med stillasittande och BMI i förhållande till Parkinsons sjukdom.

I sin tredje studie undersökte Elin Roos skillnaden mellan faktisk, önskad och ideal vikt hos olika individer och hur denna skillnad är kopplad till depression. Grundmaterialet bestod av 10 000 deltagare i PART-studien (där PART står för psykisk hälsa, arbete och relationer), som hade fyllt i ett frågeformulär med frågor om levnadsfaktorer och psykisk hälsa. Resultaten visade till exempel att bland kvinnor med fetma var skillnaden mellan faktisk och önskad vikt större hos dem med högt BMI och dem med depression.

Avhandlingens sista studie handlade om kopplingen mellan depression och ALS, före och efter en ALS-diagnos. Här visade resultaten ett samband både före och efter ALS-diagnosen. Detta var en registerstudie med 1 800 ALS-patienter.

Elin Roos lyfter fram att livsstilsfaktorer, som vi kan påverka, tycks ha betydelse för Parkinsons sjukdom. Hon beskriver också sambanden mellan depression och ALS som tidigare okända, även om man med avhandlingens resultat inte kan avgöra om depression skulle vara en orsak till ALS, eller ett tidigt symptom på sjukdomen.