Sekund för sekund kommer de covid-19-sjuka äldres rörelser att mätas. Foto: Pixabay

Rörelsesensor mäter fysisk aktivitet hos covid-19-sjuka äldre

Med hjälp av så kallade snubblometrar ska forskare undersöka hur mycket äldre med covid-19 och vård och omsorg i hemmet rör sig. Förhoppningen är att studien ska ge ledtrådar om hur sjukdomen påverkar den fysiska aktiviteten och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter.

Tillsammans med Malmö stads covid-19-team ska forskare från Lunds universitet analysera hur covid-19-sjuka äldres rörelsemönster ser ut, mängden fysisk aktivitet och hur bra de klarar av vardagsaktiviteter.

De patienter som vill ställa upp och som har någon form av vård eller omsorg, kommer att få varsin Snubblometer, en rörelsemätare, fasttejpad på ena låret. Snubblometern är en liten och platt apparat som inte ska störa personen den sitter på och som registrerar data både dag och natt.

– Mätaren registrerar information om de kroppsliga rörelserna, sekund för sekund, säger lundaforskaren Eva Ekvall Hansson.

Deltagarna kommer att bära mätaren i åtta veckor, även om de har blivit symptomfria, och vårdpersonalen samlar in information om deras mående och hur det går för de äldre att utföra vardagsaktiviteter.

– Hälsofrågor kommer att ställas utifrån vilka symptom som personerna visar. Men den stora frågan är: De som lyckas komma upp ur sängen, är det också de som blir snabbast friska? Det är troligt att ju sjukare en person är desto mer sängbunden är man, säger Eva Ekvall Hansson.

Förhoppningen är att studien ska ge kunskap om hur omhändertagandet och rehabiliteringen går för äldre personer som har covid-19. Både nu och i för liknande situationer i framtiden.

– Det kan komma både en andra och tredje våg av covid-19. Det är då den här typen av kunskap kommer vara viktig, säger Agneta Malmgren Fänge, forskare vid Lunds universitet.

Relaterat

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på…

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att…